Stoppa ”President Ögren af Norrland”.

Kenneth Backgård (ns) skriver i ett kritiskt debattinlägg att Landstingsrådet Kent Ögren (s) vill organisera en Storregion Norrland för att kunna höja landstingsskatten. Men det var väl ett något långsökt motiv. Kent Ögren kan ju höja landstingsskatten vilken dag han vill med hjälp av sin vänsterkartell med de dyrt inköpta extra Landstingsråden Monica Carlsson (v) och Agneta Granström (mp).

Sanningen bakom socialdemokraternas strid för stora regioner är betydligt enklare än så. ”Mer makt till oss” är den ideologiska drivkraften att vurma för det storskaliga. Det må vara stora sjukhus, stora regementen eller skolor. Allt för att centralisera makten och fatta beslut så långt från de vanliga medborgarna som det är möjligt.

Vi moderater vill att beslut ska växa fram underifrån och inte dikteras uppifrån. Vi moderater ser också att Sverige ska få vara olika i norr och i söder, i storstad eller i landsbygd. Vi moderater ser att samarbete mellan kommuner och regioner ger större förutsättningar för ekonomiskt tillväxt och ger fler jobb än att stänga in framtiden inom nya gränser som inte löser några problem.

Sedan 1960 har 10 olika utredningar arbetat med alternativ för att ändra dagens länsgränser. Men inte mycket har blivit verklighet av allt detta utredande. I Skåne har två län efter en 10-årig process slagits samman till en Region Skåne. Det är allt. Skåne har ju varit en sammanhållen landsdel sedan mer än 1000 år tillbaka. Det praktiska resultatet för tillväxt och utveckling inskränker sig till gemensamma bussbiljetter i den regionen. Malmö är ju mer region med Köpenhamn än med Trelleborg och Hässleholm.

Och nu ska Skåne (10×10 mil) utgöra en socialdemokratisk målbild för en Storregion Norrland som ska omfatta halva Sverige. Där enbart Norrbottens Län är tio (10) gånger så stort som Skåne. Luleås kommunalråd Karl Petersen (s) tar i augusti med sig hela sin kommunstyrelse på studieresa till Skåne för att de ska bli så imponerade att de undertecknar ett gemensamt socialdemokratiskt yttrande som utarbetats i Landstingshuset av Kent Ögrens medarbetare. ”Processen går inte att stoppa” är mottot för detta (S)-yttrande som sedan alla Norrbottens kommuner förväntas ställa sig bakom. Alla utom moderatstyrda Bodens kommun förstås.

När Landstingsrådet Kent Ögren (s) inte klarar av att lösa sjukvårdens ekonomi i dagens landsting är det svårt att tro att han ska kunna lösa morgondagens sjukvård ingående i en Storregion Norrland. Nu är det bråttom för Kent Ögren. Först ska intern (s)-kritik köras över. Så ska Landshövdingens och Länsstyrelsens uppgifter och ansvar kraftigt reduceras. Sedan ska alla övriga norrbottningar övertygas om det kloka i att flytta både Norrbottens Länsstyrelsen och Landsting med ledning och personal till Umeå eller till Härnösand.

Den processen går visst att stoppa. För att nya gränsdragningar löser varken sjukvårdens eller några andra problem. Vill verkligen norrbottningarna år 2010 ”Rösta på Kent Ögren (s) som Regionråd och President för Region Norrland”.

Debattsvar till Kenneth Backgårds (ns) debattinlägg i NSD den 2/6 2007. Publicerat i NK samt NSD den 12/6 2007

Andra bloggar om: , , , , , ,

Länk till intressant.se

1 kommentar

  • By Pia Kinhult, 11 juni 2007 @ 21:26

    Det norrländska problemet med ekvationen långa avstånd och liten befolkning kan inte lösas genom varken storregioner eller samverkan över nuvarande förvaltningsgränser. Det är och förblir ett helt annat problem. Dock måste det påpekas att sjukvården har svårt att hålla uppe den medicinska kompetensen och kvaliteten med så små underlag. Norrland måste nog som helhet tvingas in i större sammanhang inom vissa specialistområden oavsett om ni väljer att göra det självt eller helt vi fortsätta gå i statens ledband.

    När det gäller den regionala utvecklingen och tillväxten, både befolkningsmässigt och ekonomiskt, så är det ganska tydligt att den statliga regionalpolitiken inte har varit framgångsrik för någon del av Sverige och minst av allt för Norrland. Endast en region har varit motor under många decennier, dock utan en medveten politik, utan mer som en följd av huvudstadsstatusen och civil olydnad. Västra Götaland och Skåne började inte växa ekonomiskt så att det märktes i statistiken förrän efter regionförsöken introducerades. Utan regional självstyrelse hade vi aldrig sett den framgång som idag skapar dynamik och ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen är tydlig och ändå lever storstaden Skåne med ett mycket aktivt och konkurrenskraftigt jordbruk mitt i staden! Integrationen i Öresund hade inte blivit verklig om vi suttit och väntat på statens eventuella förslag eller politik. Det handlar om att våga decentralisera den statliga makten så att staten bättre kan ägna sig åt de frågor vi inte kan klara regionalt; miljö, kriminalitet, säkerhetspolitik och andra stora frågor som drivs på EU nivå. Där har regering och riksdag ett jättejobb och ett stort behov av reformering och anpassning. Det kallas också närhetsprincipen. Skåne och Västra Götaland är idag bra pilotprojekt som behöver implementeras i hela Sverige. Det handlar inte om regionindelning, utan om maktdelning.
    För mer info se gärna http://www.kinhult.se

    Med vänlig hälsning
    Pia Kinhult

Other Links to this Post

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Lämna en kommentar

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.