Skendemokrati i Norrbottens Läns Landsting.

Landstinget är Norrbottens största arbetsgivare med 7 700 anställda och omsätter 5,4 miljarder kronor årligen. Landstinget har en politiskt vald ledning där fullmäktige med 71 förtroendevalda ledamöter utgör den högsta ledningen. Landstingets styrelse med 15 ledamöter är också politiskt sammansatt och leder verksamheten samt fattar de ekonomiska besluten. Socialdemokraterna med stödpartier har den politiska majoriteten.

Nu kan man tro att landstingets fullmäktige har ett stort inflytande över de beslut som de fattar. Men så är det inte. Det är en skendemokrati som råder i Norrbottens Läns Landsting. För alla beslut är ju redan fattade före fullmäktiges sammanträden.

Landstingsstyrelsen sammanträder i regel två veckor före fullmäktiges sammanträden. ”Klimatet” vid styrelsemötena blir mycket märklig när två TV-team, radio, 3-4 tidningar med reportrar och fotografer bevakar och dokumenterar diskussioner och beslut. Där finns inget klimat för konstruktiva dialoger. Det blir ju enbart fråga om olika utspel inför media.

Än märkligare är det att viktiga ärenden ofta finns tillgängliga först när sammanträdet öppnas. Ett socialdemokratiskt oskick har blivit allt vanligare där den styrande (s)-ledningen har presskonferens några timmar före styrelsesammanträdet och där för media ”förklarat” sin syn på dagens ärenden. Media får således en tillrättalagd informationen före det att oppositionens ledamöter ens sett förslagen i text.

Dagen före fullmäktiges sammanträden är avdelad för att de 71 ledamöterna vid partigruppvisa möten ska diskutera förslag till beslut. Det som styrelsen redan beslutat om. Var och en begriper ju att här finns inget spelrum för justeringar eller förbättringar av lagda förslag. Här gäller enbart partidisciplin.

Om de partivisa gruppmötena inplanerades före styrelsesammanträdena, om alla ärenden då fanns tillgängliga i text då skulle demokratin få en reell möjlighet att påverka besluten före fullmäktiges sammanträden.

Fullmäktiges ledamöter har ersättare som även de är politiskt valda. Men ersättare kallas enbart in om en ordinarie ledamot inte kan närvara. Det finns ingen ekonomi avdelad för att ersättare ska kunna delta i vare sig de partigruppvisa sammanträden eller vid fullmäktige. Det är ju inte ens rimligt möjligt för ersättarna att hålla sig uppdaterade för att kunna delta i den demokratiska beslutsprocess som det blivit valda till.

Landstinget har inte som kommuner och riksdag nämnder eller utskott som bereder ärenden före beslut. Även det är en mycket allvarlig brist i den demokratiska processen. Landstingets sex beredningar har enbart mandat att rapportera till fullmäktige om olika skeenden som de fångat upp i länet.

Nu kommer ju landstingen som organisation att avvecklas inom en inte alls så avlägsen framtid. Ett förslag som vi moderater drivit sedan lång tid tillbaka har nu även accepterats av socialdemokraterna i direktiv till pågående ansvarsutredning. Men det skulle kunna tas många steg mot en förbättrad demokrati för landstinget redan inför kommande mandatperiod. Men till det krävs det en politisk vilja förstås.

Bo Hultin, moderat landstingspolitiker från Boden

Debattinlägg publicerat lätt redigerat i Norrbottens-Kuriren den 29/11 2005 samt i Piteå-Tidningen den 3/1 2006.

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.