H5N1 Övning – Larm – Övning

H5N1 – det är klokt att lära sig den bokstavs/sifferkombinationen på en gång. Den kommer att gå till historien på samma sätt som 26/12-04, 28/9-94 och 26/4-86. På samma sätt fanns vid alla händelserna klar information tidigt tillgänglig men ingen brydde sig. Och nu står vi inför en likartad händelse och ingen bryr sig nu heller.

Det dödliga fågelviruset H5N1 har enligt ett TT-medelande konstaterats för första gången hos tamfåglar inom EU på en fågelfarm i östra Frankrike. Gården ligger nära den plats där det dödliga viruset upptäckts hos en död and för några dagar sedan. Minst 400 kalkoner har dött av viruset och 11 000 kalkoner har omedelbart avlivats. Området har isolerats som katastrofzon.

I Tyskland har H5N1 konstaterats hos änder och svanar i fyra delstater från Bayern i Sydtyskland till Nordtyskland och i fd Östtyskland. Runt Bodensjön har en 10 kilometer bred skyddszon etablerats. Krisstaber har upprättats i Bayern och i ministeriet i Berlin. Tyske försvarsministern har ställt omfattande resurser från försvaret till förfogande.

I Sverige tror vi fortfarande att fågelinfluensan inte kommer att beröra oss. Visserligen säger jordbruksminister Ann-Christin Nykvist enligt TT att hon är oroad men vi har en rad av åtgärder förberedda och; ”det gäller nu att bevaka och kolla våra kuster efter sjuka fåglar”. Så naivt och så lättsinnigt som vi skulle försvara Sverige mot en invasion vid våra kuster.

På annandag jul 2004 inträffade en tsunami i Sydostasien som krävde över 200 000 offer varav 543 svenskar omkom. Den 28 september 1996 sjönk fartyget Estonia utanför Åland där enbart 137 av 987 ombord kunde räddas. Lördagen 26 april 1986 inträffade ett reaktorhaveri i Tjernobyl i Ryssland som fick omfattande konsekvenser inom ett mycket stort område där även Sverige drabbades långsiktigt.

Gemensamt för alla dessa händelser är att inga förberedelser var vidtagna av svenska myndigheter för att möta händelser av sådan stor omfattning. De var så osannolika så de kunde egentligen aldrig inträffa. Men ändå inträffar de med jämna mellanrum om man ser tillbaka i historien. Gemensamt för alla dessa händelser är att vi inte drar någon som helst erfarenhet av dem för att möta kommande oväntade händelser.

Vi skulle kunna lära mycket av våra grannländer. Räddningstjänsten och sjukhus och militärer övar regelbundet ”Övning – Larm – Övning”. Det börjar nu bli dags att ta hotet om H5N1 på allvar. Om någon månad är Norrbottens alla vattendrag fyllda av änder och svanar. Många av dem kommer att vara smittade med fågelinfluensa. Det gäller att använda dessa få veckor till att öva och vara väl förberedda att möta den situationen på ett ansvarsfullt sätt. Det börjar bli hög tid att se den verklighet som redan finns i våra grannländer.

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 1/3 2005

Sverige behöver ett långsiktigt skogsprogram.

Motion till Moderata Samlingspartiets Länsförbundsstämma i Norrbotten den 29/4 2006 inlämnad av Bo Hultin.

Skogen är betydelsefull för Sverige och vår välfärd. Halva Sveriges landyta d v s 23 millijoner hektar är skogsbeklädd. Mer än hälften av denna skog ägs av 350 000 privata skogsägare. Den andra halvan ägs av skogsbolag, staten och det allmänna. Skogsnäringen – skogsbruket och förädlingsindustrierna sysselsätter ca 100 000 personer i Sverige.

Vi exporterar produkter från skogsindustrin för 110 miljarder kronor per år vilket innebär att skogsindustrin är den bransch som har det största nettoexportvärdet för Sverige. Skogsbruket och skogsindustrin svarar för 4 % av Sveriges bruttonationalprodukt. Skogsavverkningen uppgår till 81 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Det är möjligt att långsiktigt öka avverkningen av skog till ca 90 miljoner kubikmeter per år.

Men intresset för skogliga frågor, då det gäller utbildning, utveckling och forskning är i Sverige mycket lågt i jämförelse med våra grannländer.

Sverige är ett litet land med 9 miljoner invånare men har 39 universitet och högskolor samt ett antal forskningsinstitut som ska dela på landets 90 miljarder i forskningsmedel. Skogssektorn får enbart två miljarder av dessa forskningsmedel där staten enbart står för 500 miljoner kronor av dessa.

Sverige saknar en långsiktig handlingsplan för skogen. Sveriges skogsnäring hanteras i dag av minst fem olika ministrar; infrastrukturministern, näringsministern, jordbruksministern, miljöministern och utbildningsministern.

Detta innebär en mycket splittrad bild för skogsnäringen. Det finns inte någon minister som har ett samlat ansvar för skogsnäringens utveckling. En jämförelse kan göras med Finland som har färre invånare och en mindre skogsareal än Sverige har en export som är 10 % större än Sveriges export av skogsprodukter. Sverige är i starkt behov av ett långsiktigt nationellt skogsprogram.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att Moderata Samlingspartiet verkar för

– framtagande av en långsiktig handlingsplan för skogen.
– ett samlat ansvar för skogsnäringens utveckling.
– förbättrade förutsättningar för skogsforskning med förankring i praktiskt skogsbruk.
– att förutsättningarna förbättras för ökad trä-användning i skogslandet Sverige.
– ett ökat samhälligt fokus på skogliga frågor för att skogsnäringen även i framtiden skall vara en viktig motor i svensk ekonomi.

– att motionen överlämnas till Moderata Samlingspartiets Partistämma.

Förenklade momsregler för småföretag.

Motion till Moderata Samlingspartiets Länsförbundsstämma i Norrbotten den 29/4 2006 inlämnad av Bo Hultin.

Medlemskapet i EU, flera momsskattesatser och flera redovisningsperioder har gjort det dyrare och krångligare för småföretagen visar en studie som genomförts av Skatteverket under hösten 2005.

Totalt kostar momshanteringen företagen 6,3 miljarder kronor årligen. Det är en ökning med 17 % eller 1,9 miljarder kronor sedan 1993 då en liknande undersökning gjordes har Skatteverkets utredare kommit fram till.

Ökningen har främst drabbat de minsta företagen med 0-4 anställda. Stora företag har kunnat möta krångligare regler med en effektivare hantering bland annat genom bättre och billigare dataprogram.

För små företag med mindre tid och resurser att investera i nya dataprogram och nya kassaapparater som ska kunna särredovisa de olika momsskatterna 25 %, 12 % och 6 % har utvecklingen gått åt motsatta håll. Härtill kommer också en utökad komplexitet med krav på bokföring enligt den nya EU-kontoplanen.

Enligt Skatteverkets bedömning har de små företagens kostnader för att deklarera moms ökat med upp emot 75 % under den senaste tioårsperioden.

Företagarna har härmed i efterhand ålagts ett allt större ansvar som skatteindrivare åt staten. Statens regelverk för moms omfattar nu hyllmeter och är så omfattande att det inte ens är rimligt för en småföretagare att vara insatt i alla dessa utgivna bestämmelser.

För att bryta denna utveckling måste förenklingar i första hand fokusera på de små företagen.

Med anledning av ovanstående föreslår jag att Moderata Samlingspartiet verkar för

– att förenklade momsregler för småföretagare genomförs inom en nära framtid.

– att motionen överlämnas till Moderata Samlingspartiets Partistämma.

Ett återupprättat Barentssekretariat i Norra Sverige.

Motion till Moderata Samlingspartiets Länsförbundsstämma i Norrbotten den 29/4 2006 inlämnad av Bo Hultin.

Barentsregionen omfattar norra Sverige, norra Norge, norra Finland och nordvästra Ryssland. I området bor ca 5 miljoner invånare. I området finns stora resurser av skog och rik tillgång på värdefulla mineraler och övriga naturresurser. Utvecklingen i Barentsområdet har tagit ordentlig fart under det senaste åren. Ett utbyggt Barentssamarbete är av största betydelse för området ekonomiskt, infrastrukturellt samt dessutom ur säkerhetspolitisk synpunkt.

Det så kallade Sjtokmanfältet norr om Murmansk innehåller jättelika mängder naturgas, det handlar om mer än 30 gånger så mycket som det norska Snövitfältet. Ryska oljebolag ska på sikt förse USA med ca 10 procent av dess oljekonsumtion från hamnen i Murmansk. Härför krävs stora investeringar.

1998 tillsatte regeringen en projektgrupp med landshövdingen som ordförande för att utreda och lämna förslag i frågan om ett svenskt sekretariat för Barentssamarbete.

I februari 2002 redovisades uppdraget av landshövdingen för utrikesminister Anna Lindh i Luleå och föreslog att regeringen inrättar ett fristående nationellt Barentssekreteriat i norra Sverige som skulle kunna vara ett stöd för myndigheter, universitet, näringsliv och folkrörelser i deras arbete i kontakterna med Ryssland.

I februari 2004 invigdes så ett Barents sekretariat med kontor i Luleå och Umeå samt en avdelning i Stockolm insorterat under Utrikesdepartementet. Men det blev inte långlivat. Redan i november 2005 beslutade regeringen så att avveckla Barentssekretariatet.

I Rovaniemi har Finland ett väl fungerande Barentssekretariat för nationella och regionala frågor. I Kirkenes i Nordnorge sker utbyggnad av det forskningsinstitut som där arbetar med Barentsfrågorna. I det läget avvecklar Sveriges regering förutsättningarna för ett samarbete inom Barentsområdet.

I nordligaste Sverige sker i närtid mycket stora investeringar med ca 20 miljarder kronor i gruvindustrin samt förbättringar i järnvägsnät, landsvägsnät och effektivisering av vattenkraften med motsvarande belopp. Härutöver sker utveckling av testindustrin, besöksnäringen samt utbyggnad av storvaruhus som kommer att mångdubbla det regionala handelsutbytet. Sverige behöver en rejäl plattform för att utveckla Barentssamarbetet. För samarbete på likvärdig nivå mellan berörda länder erfordras ett svenskt Barentssekretariat.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag

– att Moderata Samlingspartiet verkar för att ett Barentssekretariat åter inrättas i Norra Norrland med uppgift att tillsammans med Nordnorge och norra Finland stödja och stärka kontakterna med nordvästra Ryssland samt utveckla samarbetet inom Barentsområdet.

– att motionen överlämnas till Moderata Samlingspartiets Partistämma.

Enhetlig utmärkning av ”blåljus” personal och fordon

Motion till Moderata Samlingspartiets Länsförbundsstämma i Norrbotten den 29 april 2006 inlämnad av Bo Hultin.

För ett bra tag sedan var polisens fordon svartvita, brandkårens fordon var som i dag röda medan ambulanserna var vita med ”röda kors” påmålade. Polisens uniform är lätt igenkännbar, en brandman i hjälm och skyddskläder går ju inte heller att ta fel på.

Men sedan blir det lite svårare. Att polisbilar numera är blåvita förändrar inte så mycket. Texten ”Polis” är tydligt målad på fordonens alla sidor. De flesta störs väl inte heller så mycket av att Försvarsmaktens vaktpersonal har sina fordon målade på exakt samma sätt som polisen men där fordonen i stället har texten ”Skyddsvakt” på sidorna.

De vita ambulanserna blev vit/röda sedan gula, därefter röd/gula och numera målas allt oftare ambulanser grön/gula med olika mönster. Det har blivit allt svårare att skilja ut ambulanserna i trafiken där det finns många färgglada fordon som kan se väldigt snarlika ut.

Vid katastrofer och större olyckor kan utryckningsfordon och personal behöva samlas från många olika distrikt, områden och landsting främst i landets mer tättbefolkade områden. Det är då viktigt att direkt få en klar bild över vem som räddningsledare, sjukvårdsledare, läkare, sjuksköterska eller ambulanspersonal. Hur många vet att gula hjälmar bärs av befälspersoner och att rutmönstrad hjälm bärs av chef/ledare på en olycksplats. Sedan finns det en mycket rik blandning av västar som i olika färger och med olika text utmärker olika kompetenser och ansvar.

Rikspolisstyrelsen bestämmer över polisens personal, fordon och dess utmärkning. Räddningsverket ansvarar för räddningstjänstens personal, fordon och dess utmärkning. Problemet blir att varje landsting självständigt fattar egna beslut för sin personal och sina fordon. Socialstyrelsen kan visserligen ge övergripande till intet förpliktande riktlinjer men det är fortfarande varje landsting som fattar sina egna beslut. Det är ju därför som det blir en så brokig blandning av olika märkningar på katastrofplatser och vid större olyckor. Här finns risk för misstag och felbedömningar när beslut måste fattas snabb och när liv är i fara.

Med anledning av ovanstående föreslår jag att Moderata Samlingspartiet verkar för

– ett framtagande av samordnade riktlinjer och bestämmelser för utmärkning av utryckningsfordon och personal som har i uppgift att verka på olycksplatser.

– att t ex Räddningsverket får ett sammanhållade samordningsansvar för hur märka ut landstingens, regionernas och Räddningsverkets fordon och personal.

– att Räddningsverket får ge ut riktlinjer för utmärkning av övrig insatspersonal/fordon.

– att motionen överlämnas till Moderata Samlingspartiets Partistämma.

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.