Luleå Tekniska Universitet otillräcklig tillväxtmotor

LTU nya rektor har ju enbart haft några månader på sig att sätta sig in i sitt nya arbete. Det går då kanske inte att begära ett mer fullödigt svar på den ganska allvarliga kritik som Landstingets Regionala Beredning redovisade i sin rapport till Landstingsfullmäktige den 1 december 2005.

Regionala Beredningen sammanfattade då sin rapport med följande frågeställningar;
Har Norrbottens näringsliv för stora/felaktiga förväntningar på LTU eller har universitetet varit otydligt med att förklara sin roll och uppdrag gentemot främst de små och medelstora företagen?
Eller är det så att näringslivets utvecklingsstöd och kunskapsbehov ska tillgodoses av någon annan aktör eller på något annat sätt än genom LTU?

I sitt debattinlägg 10 juni skriver rektor Sandvik-Viklund att ”LTU roll som en viktig motor när det gäller ökad regional tillväxt är odiskutabel men att alla projekt som LTU ger sig in i måste bygga på ett vinna-vinna-koncept… LTU är inte enbart en leverantör av forskningsresultat, studenter och kunskap… LTU förbehåller sig rätten att tacka nej till samarbete om inte LTU har något att vinna på det.”

Nu blir åtminstone jag mycket förvånad över rektor Sandvik-Viklunds så snäva synsätt på LTU roll och uppgift. Min uppfattning är att LTU skall vara en aktiv part i länets tillväxtprogram och bidra till utveckling av en livskraftig region. Universitetet har ju inget egenvärde inneslutet i sig själv.

Luleå Tekniska Universitet är ett av Sveriges 39 universitet och högskolor som delar på 90 miljarder i forskningsmedel. Universitetet har över 100 professorer, 700 lärare/forskare och 800 övrig personal. Universitetet utbildar 13 600 studenter och har nära 700 doktorander. Budgeten omsluter 1,2 miljarder kronor per år där uppdragsutbildningen omfattar 100 mkr/år. LTU har således betydande resurser till sitt förfogande för ”Samarbete för tillväxt”. Om den viljan finns.

Regionala Beredningen har ju inte suttit instäng i ett slutet rum och författat sin kritik mot LTU utan förankring i Norrbottens näringsliv. Beredningen har under två år besökt många små och medelstora företag i främst Norrbottens inland. De är främst dessa företagare som efterlyser ett aktivare och mer synligt universitet än vad som nu är fallet. Behovet av kunskap, stöd i processutveckling och forskning är stort bland länets företagare. Uppfattningen är att LTU inte visar tillräckligt intresse att samarbeta utanför campusområdet, framför allt om företagen befinner sig i Norrbottens inland. Kritiken kommer från testföretagen i Arvidsjaur och Arjeplog där LTU inte alls ställt upp för testnäringen. Företagare i Gällivare/Malmberget framför att LTU inte alls ställt upp för gruvnäringen och de medelstora företagen som de begärt. Två exempel bland många fler. Uppfattningen är att LTU har ett alltför ensidigt fokus på de stora företagen.

Luleå Tekniska Universitet marknadsför sig på hemsidor, i annonser och broschyrer som ett universitet med forskning och utbildning i världsklass. Men vid en ranking för en tid sedan över de 10 främsta forskningsinstituten i Sverige nämndes inte ens LTU. Det är inte enbart min uppfattning att LTU 15 år efter sin tillkomst ännu inte funnit sina former och sin roll som en tillväxtmotor för länets utveckling. Regionala Beredningens frågor står kvar obesvarade.

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 13/6 2006.

Gensvar från ”Doktor stål” i Norrbottens-Kuriren den 15/6 2006.

Gensvar från rektor på LTU i Norrbottens-Kuriren den 27/6 2006.

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.