Landstinget(s) demokratiutveckling i baklås

Svar på Landstingsrådet Britt Westerlunds inlägg om Landstingets brister i demokratin.

Landstingsrådet Britt Westerlund(s) har fått problem med sin demokratidebatt. Och det är självförvållat. Hur kan hon på allvar hävda att demokratin ökar om press, radio, TV och åhörare utestängs från Landstingets styrelsemöten. Demokrati betyder folkstyre. Demokrati betyder insyn, öppenhet, information och debatt. Demokrati betyder inte stängda rum och inlåsta möten. Det behövs inga demokratiutskott för att inse detta.

Det är glädjande att demokratiutskottets ordförande Britt Westerlund(s) är överens med oss moderater att ”demokratin i landstinget ska stärkas – inte minskas”. Det är ett bra utgångsläge för fortsatt debatt. Därmed är vi också överens om att nuläget inte är helt bra.

Britt Westerlund hänvisar till att ”en bred enkät bland samtliga fullmäktigeledamöter om arbetet i landstingsfullmäktige visar på en genomgående kritik mot öppna styrelsemöten”. Den enda enkät som vi känner till är den som genomfördes den 1 december 2005 i samband med en utbildningsdag. Av de 16 ställda frågorna fanns inte ett enda ord om öppna eller stängda styrelsemötena. Så var det med den styrkan i det argumentet.

Vi blir något oroliga när Britt Westerlund skriver att när vi moderater ”skjuter en hagelsvärm av kritiska synpunkter så är det oundvikligt att ett och annat korn träffar rätt”. Här inser var och en att Britt Westerlund varken har vapenlicens, jägarexamen eller jaktkort. Här är det ju inte fråga om något enstaka hagelkorn.

Det handlar i stället om tre tydliga förslag mot ett rådande demokratiunderskott hos den socialdemokratiska vänsterskutan;
* där ökad öppenhet ska ge ökad demokrati.
* där ökad delaktighet för fullmäktiges ersättare ska ge mer demokrati.
* där ökad närvaro vid beredningarnas sammanträden ska ge ett ökat engagemang.
Det behövs varken demokratiutskott eller studieresor till södra Sverige för att klarlägga dessa självklarheter.

Trots att vi noga flera gånger läst igenom Britt Westerlunds svar på vårt debattinlägg så hittar vi inte ett enda konkret förslag till att stärka landstingets demokrati. Utom att låsa in landstingsstyrelsens sammanträden. Det är inget särskilt imponerande resultat av demokratiutskottets verksamhet efter de gångna två åren. Utvecklingen har gått i baklås.

Det Socialdemokratiska Arbetarpartiet lyssnade under valrörelsen inte på väljarnas oro för en alltför stor arbetslöshet och bristen på kraftfulla åtgärder från nu avgången regering. Ökad information allt tidigare i beslutsprocessen är en bra början för ökad demokrati. Att lyssna av ”vanligt folk” är en bra fortsättning. Folk är mycket klokare än vad yrkespolitiker ofta inser. Yrkespolitiker med ömma tår och känslighet för kritik ger inte ökad demokrati.

Bo Hultin (m)
Landstingspolitiker från Boden

Anna-Karin Johansson (m)
Ny Landstingspolitiker från Luleå

Andra bloggar om: , , , , ,

Länk till intressant.se

Minskad demokrati i Landstinget

Knappt har trycksvärtan hunnit torka på valresultatet förrän den socialdemokratiska landstingsledningen ytterligare vill minska insyn och demokrati i den politiska beslutsprocessen. Landstingsrådet Britt Westerlund som också är ordförande i Demokratiutskottet tar upp en diskussion för att stänga Landstingets styrelsemöten för press, radio, TV och åhörare. ”För att få en mer öppen diskussion vid sammanträdena”. Problemet är ju att det behövs mer demokrati och insyn inför besluten, inte mindre.

Nu är det ingen särskild trängsel av vare sig mediabevakare eller åhörare vid dessa sammanträden så där finns inget problem. Det är få som har eller tar sig tid att komma och lyssna. Men självfallet måste media och åhörare även fortsättningsvis kunna följa den diskussion och debatt som föregår alla viktiga politiska beslut.

Än mer viktigt är att flytta ut de politiska besluten från styrelserummets 15 ledamöter ut till det förtroendevalda landstingsfullmäktige med 71 ledamöter och där ta debatt och diskussion. Nuvarande rutiner innebär att alla beslut redan är tagna vid styrelsemötena. Därefter genomför de olika partierna gruppmöten dagen före fullmäktige för att få reda på vilka beslut som redan fattats. Och därefter tas debatt i fullmäktige då alla beslut redan är låsta. Därmed blir fullmäktiges 71 ledamöter reducerat till ett transportkompani och helt utan möjlighet att påverka besluten. Här bara måste demokratin förbättras.

En annan viktigt demokratibrist är att ersättare inte kallas till vare sig gruppmöten eller till Landstingsfullmäktiges sammanträden. Att bli vald till ersättare i Landstingsfullmäktige kan ju låta fint och kanske imponera på någon. Men i verkligheten innebär det enbart möjlighet för dem att delta i två informationsdagar om året. Det är inte mycket demokrati.

Landstingets ledamöter ingår i sex olika beredningar där de har till uppgift att lyssna och inhämta kunskap från medborgarna ute i länet. Och rapportera sina iakttagelser till styrelsen. Som framgått av media får dessa ledamöter ett arvode på 7500:- per år för att arbeta 15 dagar med dessa uppgifter. Här finns ett allvarligt demokratiproblem när hälften av ledamöterna inte ens deltar i hälften av dessa 15 dagar. Men ändå erhåller fullt arvode.

Demokrati är viktigt. De som är förtroendevalda har påtagit sig att företräda de väljare som valt dem. Det är viktigt att de nyvalda ledamöterna ges rimliga förutsättningar att fullgöra sina förtroendeuppdrag. Och demokratin ska inte reduceras och minska utan den ska utvecklas och fördjupas. Det är den nya landstingsledningens ansvar att skapa förutsättningar för detta.

Bo Hultin (m)
Omvald Landstingspolitiker från Boden

Anna-Karin Johansson (m)
Nyvald Landstingspolitiker från Luleå
Ordförande för Moderatkvinnorna i Norrbotten

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 30/9 2006.

Andra bloggar om: , , , , ,

Länk till intressant.se

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.