Opolitisk Landstingspolitik

Efter valet 2002 så drev den socialdemokratiska landstingsledningen tesen att även oppositionen i landstingsstyrelsen hade skyldighet att åka ut i länet och argumentera för den socialdemokratiska politiken. Nu blev det inget konkret genomfört av detta. För att i en demokrati ska oppositionen opponera när den styrande ledningen bryter mot regelverk och förordningar eller inte arbetar för alla medborgares bästa.

Nu har Landstingsråden Kent Ögren (s) och Britt Westerlund (s) kommit på en ny idé; Nu ska landstingspolitiken vara ”opolitisk” denna mandatperiod. Upplägget är som följer.

– Landstingsstyrelsens sammanträden skulle genomföras inför stängda dörrar. Dit skulle varken press, radio, TV eller åhörare få tillträde. Britt Westerlund fick i uppgift att förankra och driva igenom det beslutet. Men det gick inte så bra. Först så klarade inte Britt Westerlund av höstens debatter i media. Sedan blev trycket från den samlade oppositionen alldeles för stort vid fullmäktiges sammanträde den 15 november i höstas. Det som slutligen sänkte det förslaget var när samverkanspartiet Vänstern också ville ha öppna styrelsemöten.

– Nu driver Kent Ögren tesen att landstingstyrelsen ska arbeta mer som en ”helt opolitisk bolagsstyrelse med enhälliga beslut” än som en ”politisk styrelse med politiska avvägningar”. Här har nu återigen den socialdemokratiskt styrda ledningen hamnat helt fel. För det är Kommunallagen som reglerar både Landstings och Kommuners verksamhet. Det borde Kent Ögren veta som har varit kommunalråd i Jokkmokk i hela 13 år. Men tänk vilken smart idé att tysta och binda upp oppositionen redan i landstingsstyrelsen. I så fall blir fullmäktiges roll reducerat till att enbart konfirmera redan fattade beslut.

– Dessutom har landstingets beredningar ålagts att arbeta helt opolitisk och enbart inom smalt avdelade sektorer och uppdrag. Till och med politikernas visitkort måste nu vara utan partibeteckningar när de är ute i länet och lyssnar på medborgarna. Ja, du läser rätt.

Med en helt ”opolitisk” landstingspolitik så skulle också demokratin vara satt ur spel. En tystad opposition, styrelsemöten bakom stängda dörrar och ett fullmäktige som enbart har att snabbt godkänna redan fattade beslut. Ett bra försök. Men här avslöjat i sin linda.

Det behövs inte mindre demokrati i landstinget. Det behövs mer öppenhet och insyn och medinflytande i landstingspolitiken där patientens behov ska vara i centrum. Det behövs mer, fler och djupare utvärderingar av landstingets verksamhet. Att både göra rätt saker och att göra saker rätt. Prioriteringar och avvägningar måste få diskuteras och debatteras öppet.

Under detta år är fem fullmäktigesammanträden och fyra utbildningsdagar inplanerade för ledamöterna. Modern teknik och bättre planering kan ge både bättre beslutsunderlag och mer demokrati för landstingspolitiken. Så länge vi nu har landstinget kvar.

Bo Hultin (m)
Landstingspolitiker från Boden

Migelle Wikström (m)
Landstingspolitiker från Luleå

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 23/1 2007, i NSD den 26/1 2007 samt i Piteå-Tidningen den 31/1 2007.

Andra bloggar om: , , ,

Länk till intressant.se

Skärpt strandskydd hotar Norrbotten.

Det finns klara brister i gällande strandskyddslag. Det är ju samma lag som ska tillämpas lika i hela Sverige oavsett om det ska byggas hus i befolkningsrika tätorter som ligger nära kusten eller glesaste glesbyggd i Norrbottens inland. Flexibiliteten är lika med noll.

De flesta svenska städer har anlagts vid kust eller vattendrag. Våra största svenska städer ligger vid havet. Naturligtvis för att god sjöfart är en viktig förutsättning för handel och näringsliv. Vid stora tätorter är det svårt att få tomtmark för att bygga hus, villa eller fritidshus nära vattnet.

Ett hus, en båt, en brygga är en dröm för de flesta som bor i Sverige och det sedan urminnes tid. I Norrbottens inland finns det mycket gott om sjöar och vattendrag. Här bor det väldigt få människor. I vissa inlandskommuner kan nästan varje invånare få en helt egen sjö att bo vid. I Norrbotten finns det över 30 000 sjöar, 200 kilometer kust och 25000 kilometer strömmande vatten.

De flesta lagstiftare bor nog i våra storstäder och har väldigt lite begrepp om hur det ser ut i Norrbottens inland. Jag är helt säker på att de inte heller varit här och informerat sig. Det är nog därför som strandskyddslagen från 1975 generellt förbjuder att hus byggs närmare vatten än 100 meter. Det är samma lag som ska tillämpas lika i hela Sverige oavsett om det är ett tättbefolkat Storstockholmsområde eller ett glesbefolkat Norrlands inland. Detta vet de som försökt att få dispens för att få bygga strandnära.

Den förra regeringen avsåg att lägga fram ett lagförslag om ny strandskyddslag till riksdagen i mars 2006. Men i sista stund backade dåvarande miljöministern Lena Sommestad (s) och drog tillbaka förslaget. Och nytillträdde miljöminister Carlgren (c) tycker nu att han ville sätta sig in i ärendet bättre. Han aviserar en senareläggning om minst ett år. Ett omtag som inte kan tolkas på annat sätt än som ett hot om en ännu mer skärpt lagstiftning. Ett hot om en 300 meters gräns för byggnation nära vatten hänger i luften. Kommunerna ska kanske inte själva få besluta om dispens för strandnära husbyggen.

Visst ska vi värna vår natur och vårt djurliv. Visst ska vi värna vår allemansrätt. Men det är viktigt att äganderätten inte inskränks ytterligare. Det är viktigt att kommunernas rätt att besluta inom vilka områden hus och byggnader ska få uppföras. Det är viktigt att vår besöksnäring och vårt näringsliv ska kunna få utvecklas. Det är viktigt att de som vill bo strandnära ska kunna få göra detta inom de områden där det finns ett överflöd på gleshet.

Det var i april 2001 som naturvårdsverket fick i uppdrag att kartlägga tillämpningen av strandskyddet. Uppdraget redovisades i en rapport april 2002. Den rapporten har granskats av 173 instanser. En arbetsgrupp har därefter utformat ett förslag till ett riksdagsbeslut i mars 2006. Och nu behöver centerns miljöminister minst ytterligare ett år innan han kan lägga fram förslaget. Tala om långbänkar och beslutsvånda.

Debattartikel publicerad i NSD den 11/1 2007, Piteå-Tidningen den 15/1 2007och i Norrbottens-Kuriren den 30/1 2007.

Andra bloggar om: , , ,

Länk till intressant.se

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.