Startlag istället för stopplag

Vänsterkartellens landstingsråd har i flera debattartiklar målat upp olika skräckscenarier som kommer att inträffa den 1 juli nu till sommaren när stopplagen avskaffas. För väljarna har underkänt den stopplag som förra regeringen drev igenom av ideologiska skäl 1999. Landstingen tillåts nu åter att välja mellan privata, ideella och kooperativa vårdalternativ.

Låt oss först konstatera att svensk sjukvård håller generellt en hög klass. Personalen är välutbildad och kvalificerad. Den tekniska nivån är god. Men väntetiderna är oacceptabelt långa för vissa behandlingar. Tolv år av socialdemokratisk sjukvårdspolitik har inte kortat vårdköerna. Det är alltför många patienter som fastnar i vårdköerna. Det leder till personligt lidande och förvärrat hälsotillstånd.

Det är nu hög tid att vi lämnar debatten om ja eller nej till mångfalden i sjukvård. Istället bör vi diskutera vilken typ av vård vi behöver och vill ha – och hur vi når dit. Avskaffandet av stopplagen är startskottet för en ny, framtidsinriktad diskussion om möjligheterna och utveckling av svensk hälso- och sjukvård. En startlag införs som stimulerar privata, ideella entreprenörer och kooperativa alternativ av vård där patienterna själva får välja vårdgivare. Det är märkligt att just Norrbotten har så få entreprenörer inom vården jämfört landet i övrigt.

Landstinget har det yttersta ansvaret för sjukvården, det kommer de att ha även i framtiden. Sjukvården ska ges efter behov och ska vara solidariskt finansierad med skattemedel. Landstingen ska bestämma om, och i så fall vilken, vård som ska läggas ut på alternativ drift. Det är Landstingen som ska besluta och utforma avtal med vårdgivarna.

Ökad mångfald kommer att gynna patienterna. En startlag öppnar möjligheterna för fler aktörer som kan vara privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ. Patienterna ska ha möjlighet att välja mellan vårdgivare. Borttagandet av stopplagen ger landstingen möjligheter att anpassa sin verksamhet efter lokala och regionala förhållanden. Det är inte statens uppgift.

Alternativa vårdgivare har bidragit – och kan bidra mycket mer – till vår sjukvård. Dessa är innovativa och hittar nya lösningar på gamla problem. Konkurrens inom vården gynnar patienterna likaväl som konkurrens inom andra områden är till kundens fördel.

Regeringen vill öppna möjligheter för fler aktörer i sjukvården och ge landstingen större frihet att avgöra hur avtalen ska utformas. Men regeringen bestämmer inte över vem eller vilka som ska bedriva vården. Landstingen får själva avgöra vilken sjukvård de ska bedriva och om de vill upphandla en del av vården hos en alternativ vårdgivare. Vänsterkartellens landstingsråd kan vara helt lugna. Det finns inga planer på att sälja ut något regionsjukhus eller något sjukhus överhuvudtaget. Inget regeringsparti driver en sådan linje.

Ni på vänsterkanten, kom ut i verkligheten och se mångfalden som en möjlighet att utveckla sjukvården som dels sätter patienten i centrum, ökar jämställdheten mellan män och kvinnor samt få ett bättre nyttjande av skattepengarna. Låt de bästa utveckla och jobba med vården, en blandning av offentliga och privata och ideella aktörer. Då minskas också vårdköerna.

Andra bloggar om: , , , ,

Länk till intressant.se

Skrämmande okunnigt om Kamajokk Naturreservat

Länsstyrelsens miljöchef J-O Westerberg döljer viktiga fakta och sprider osanningar i media om motiven till att bilda ett Kamajokk Naturreservat den 16 februari i år. Westerberg visar upp en skrämmande okunnighet om förhållandena kring beslutet.

Att besluta om Naturreservat mot markägarnas vilja är en allvarlig inskränkning av deras äganderätt. Westerberg skriver att ”staten konfiskerar ingenting”. Men konfiskera betyder indraga till staten utan full ersättning. Genom en rad interimistiska beslut sedan den 4 mars 2002 så har Länsstyrelsen fråntagit berörda markägare sin rätt att ta reda på sin egen stormfällda skog från december 2001. Den som varit värd 100 000-tals kronor och nu är full med skadeinsekter och bara ligger och ruttnar upp. Inte en krona har Länsstyrelsen betalat ut till berörda markägare. Och inte pågår det några förhandlingar. Och någon ersättningsmark har aldrig erbjudits. Konfiskering är här rätt ord Jan-Olov Westerberg.

Till media säger Westerberg att det inte finns några skadegörande barkborrar i Kvikkjokk som ligger så långt norrut. Medan Skogsvårdsstyrelsen i sin senaste tidning SkogsEKO avdelar hela 8 sidor för ”Kampen mot barkborrar, HELA LANDET ÄR RISKOMRÅDE”. Länsstyrelsen har det fulla ansvaret för att det nu ”i allmänhetens intresse” finns en jättestor barkborre odling i Kamajokk som dessutom är stormfälld skog och livsfarlig att besöka för turister, ortsbor och markägare. Hur okunnig får Länsstyrelsens miljöchef vara. Jag rekommenderar Westerberg att besöka Kvikkjokk och ta del av verkligheten.

Westerberg skriver ”att 1970 avverkades ett stort skogsområde i Kvikkjokk som upprörde många”. Detta skulle således vara ett av motiven för att bilda Kamajokk Naturreservat år 2007. Men på denna mark finns efter markberedning och plantering nu en vacker 5 meter hög 35 år gammal ungskog av tall och gran. Westerberg har glömt att på 1970-talet drev Skogsvårdsstyrelsen fram tvångsavverkningar och bötesbelopp för de markägare som inte avverkade fullvuxen skog för industrins behov. Minnet här var kort. Glöm inte heller att varken 1970 eller i dag kan skogsägare avverka skog utan Skogsvårdsstyrelsens tillstånd.

62 % av Jokkmokks kommun är redan reservat. Det behövs inga fler naturreservat varken i Kvikkjokk eller Norrbotten. Det finns över 20 000 privata skogsägare i Norrbotten som delar den uppfattningen. De flesta bor i inlandet och är mer eller mindre beroende av sin skog. Många markägare känner nu en stark oro över när Länsstyrelsen nästa gång kommer att klippa till med ett interimistiskt beslut, om en storm fäller deras skog.

Har förresten Landshövding P-O Eriksson redan glömt att han på Skogsvårdstyrelsens konferens i Luleå den 9 mars 2004 ställde krav på att ”stoppa alla nya reservatbildningar”. Tre år är för kort tid för att glömma det anförandet. Vi var flera 100 som lyssnade och jag har pressklippen kvar. Privata markägare vårdar ju sin skog som sin pensionsförsäkring.

Westerberg undrar varför markägarna i Kvikkjokk inte vill komma när Länsstyrelsen kallar till information i Jokkmokk. Svaret är nog att det handlar om 25 mil fram och åter utan ersättning, det begriper nog de allra flesta. Ett tips är att lägga mötena i Kvikkjokk.

Det finns varken samråd av markägare eller reproduktion av järv eller utter i Kamajokk. Dessutom är det eldningsförbud i naturreservat där inte en kvist för brytas. Och besluten meddelas inte till berörda markägare. Trots att Länsstyrelsen påstår motsatsen. Det är nu hög tid för P-O Eriksson att ompröva sitt beslut att bilda ett Kamajokk Naturreservat.

Andra bloggar om: , , , ,

Länk till intressant.se

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.