Varför ska Norrbotten ta emot nya svenskar?

Medan debatten om integration av nya svenskar och ökad mångfald pågår runt om i Sverige, är det väldigt tyst i Norrbotten – även bland de politiska partierna. Beror det på att frågorna inte angår oss, eller på att vi i länet hanterar dem så skickligt? Eller är vi rädda för debatten?

Landstingets regionala beredning har det senaste året tittat på integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten i länet.
Den 19 december presenterades beredningens samlade erfarenheter för landstingsfullmäktige.

Beredningens slutsats är att mångfald skapar ekonomisk, social och kulturell tillväxt och utveckling. Politiker, beslutsfattare och företagsledare över hela världen ser mångfald som en strategi för tillväxt och utveckling. En stor bredd av människor, kulturer och erfarenheter ger nya synpunkter och perspektiv. Ju fler perspektiv – desto större chans till bra beslut.

Men bara en av tio flyktingar som kommer till Norrbotten stannar kvar. Är det inte dags att vi börjar se och ta tillvara nya svenskar i länet som den tillväxtresurs de faktiskt är? För faktum är att vi behöver dem mer än de behöver oss.

I vår rapport redogör vi för några hinder och möjligheter för god integration och ökad mångfald. Det mest uppenbara problemet är att det saknas kommunikation och debatt. En förutsättning för att utveckla integrationsarbetet och för att öka intresse och kunskap i frågan är att det förs en konstruktiv samhällsdebatt. I dag tycker många mycket, men få säger något – i alla fall inte högt.

Till exempel; har vi någonsin fört en öppen debatt om varför vi tar emot nya svenskar i Norrbotten – vad är vårt motiv? Gör vi det av humanism och med inställningen att möten med nya människor och kulturer är socialt, kulturellt och ekonomiskt berikande för oss själva och för samhället? Eller går vi med på att ta emot människor från andra länder för att fylla tomma lägenheter och vända den negativa befolkningsutvecklingen?

Vårt motiv för att ta emot människor är direkt avgörande för hur vi lyckas integrera våra nya svenskar i samhället och på arbetsmarknaden. Menar vi vad vi säger eller är vi bara politiskt korrekta? Det är upp till dig och mig att ta ställning.

Beredningen har också resonerat om begreppet integration och vad som är målet med länets integrationsarbete. När är man färdigintegrerad? Ser vi andra kulturer och seder som berikande eller måste man äta ärtsoppa och pannkakor på torsdagar för att bli accepterad?

Om Norrbotten ska bli bättre på att ta till vara de nya svenskarna så måste vi alla rannsaka oss själva och se bristerna. Vi måste våga peka på alla områden som kan bli bättre. Det gäller alla; både privatpersoner och utövare i offentlig och privat sektor.

Tyvärr har synpunkter på integrationspolitiken ibland misstolkats som utslag av främlingsfientlighet. Det kan vara en förklaring till att de politiska partierna har undvikit att diskutera bristerna. Men nu börjar vi debatten!

Debattinlägg publicerat i PT, NSD och NK 21/12-07

Andra bloggar om: , , , , , ,

Link till intressant.se

Utveckling eller avveckling av sjukvården?

Ingen, inte ens den av sjukvårdsfrågor måttligt intresserade, har den senaste tiden kunnat undgå intrycket av att landstinget brottas med problem långt mer grundläggande än en inkompetent inköpsorganisation.

De i dag hetaste sjukvårdstrukturella frågorna handlar om observationsplatser i Haparanda och sjukvårdsstrukturen i Kiruna. Bägge måste i dag betecknas som sjukvårdspolitiska haverier. OBS-platsbeslutet där ledningen inte ens kan lägga fram ett färdigt förslag och landstingsrådet Kent Ögrens öppna erkännande att löftet om akutläkare till Kiruna var lögn är riktiga lågvattenmärken.

Samtidigt är det förstås illavarslande att den politiska debatt som borde rasa nästan helt saknas. Det är svårt att befria sig från känslan att det vi bevittnar är så pinsamt att nästan alla tiger. Tystnaden bland oss politiker är i det avseendet skadlig eftersom landstingsorganisationens propaganda tydligare än tidigare, även i media, balanseras av motbilder. Ett av många exempel är den svidande kritik som Vivianne Hedberg Svensson, m, i Kuriren den 11 december 2007 riktade mot den palliativa vård som erbjuds inom länssjukhusets ansvarsområde. Ett annat är läkarbristen på våra vårdcentraler.

Särskilt allvarlig är den tystnad som råder bland sjukvårdens personal, inte minst läkare. En meningsfull och korrekt diskussion bland politiker förutsätter nämligen att sjukvårdens egna kunskaper och värderingar lyfts fram. Inför vårt landstingsfullmäktigemöte den 19/12 hade vi från oppositionen bjudit in landstingets personalchef och Läkarföreningens ordförande Robert Svartholm för att diskutera hur Landstinget ska klara personalförsörjningen i framtiden. Hur ska landstinget bli en attraktiv arbetsgivare? En nyckelfråga är att vår personal ska få chansen att vara delaktiga i vårdens utveckling. En annan är att det ska vara möjligt för personalen att föra fram kritik mot den organisation de arbetar i och påtala brister i vården utan att riskera att utsättas för repressalier från sin arbetsgivare.

Det finns också flera andra dagsaktuella frågor som vi tror behöver besvaras för att landstinget ska kunna klara rekryteringen av personal framöver:

1: OBS-platsfrågan i Haparanda har avslöjat djup oenighet inom socialdemokratin men också mellan ansvariga politiker och tjänstemän. Vilken struktur ska vår akutsjukvård ha med avseende på ekonomi, kvalitet och framtida läkarrekrytering?

2: Diskussionen om de allmänläkare i Kiruna som vill öppna egen vårdcentral men som inte vill arbeta som anställda inom landstinget har satt fokus på Landstingets bristande attraktionskraft som arbetsgivare. Vilka är de underliggande orsakerna?

3: Profileringen av länets sjukhus har i vårt län knappt väckt någon kritisk debatt från våra anställda läkare. I andra delar av landet är kritiken från läkarhåll massiv. Bland annat handlar den om hur profilering försvårar läkarrekrytering och i vissa fall medfört massflykt av läkare, även inom specialiteter till synes ej är berörda av strukturförändringarna. Vilken betydelse har dessa förändringar haft för sjukhusläkarnas arbetsmiljö i vårt län och vilken betydelse har de haft och förväntas få för framtida rekrytering av sjukhusläkare?

Om man anser att våra nuvarande Landstingsråd håller på att utveckla eller avveckla sjukvården i Norrbotten kan väl ha med vilket politiskt parti man företräder att göra. Men ett är säkert – för att klara sjukvårdens utmaningar i Norrbotten måste vi hitta läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal som är beredd att arbeta i Norrbotten. Landstinget måste vara en attraktiv arbetsgivare.

Debattartikel publicerad i PT 4/1-07 och NSD samt NK 18/12-08

Andra bloggar om: , , , ,

Länk till intressant.se

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.