Category: Debatt i media

Stoppa Storregion Norrland

På nytt för Socialdemokraterna upp storregionfrågan på dagordningen. Det är inte länge sedan sist. Förrförre statsministern Göran Person (S) ville slutligen begrava denna fråga, som utretts 7-8 gånger sedan 1950. Han tillsatte en utredning 2003 (Ansvarskommittén) som 2007 skulle lämna förslag till hur Sveriges landsting kunde indelas i ett antal regioner. De fyra nordliga landstingen föreslogs bilda Storregion Norrland.

I Norrbotten tog Landstingsrådet Kent Ögren (S) raskt intiativet och en ”Norrstyrelse” etablerades 2008 för att förbereda denna sammanläggning. Stort antal arbetsgrupper med politiker och tjänstemän bildades, huvudman anställdes och konsulter anlitades.

Det blev många sammanträden i Östersund, Härnösand, Umeå, Luleå och Stockholm. Landstingsfullmäktige fattade beslut om att sända ansökan om storregionbildning till Regeringen. Och oppositionen opponerade, mest Moderaterna, Sjukvårdpartiet och Folkpartiet men även Centerpartiet. Extra Landstingsfullmäktige inkallades för att påskynda tidsplanen.

Landstingsoppositionen såg inga fördelar och vinster med storregion. Det gjorde inte heller 82 procent av norrbottningarna enligt en större undersökning 2009. Socialdemokraterna internt var också splittrade i Norrbotten, främst Tornedalen och inlandet var kritiska men även Luleå kommunledning.

Men allra mest kritiska var Västernorrland och Jämtland som inte alls ville ansluta sig till storregion och definitivt inte norrut. Mest kallsinnig till storregioner var den borgerliga regeringen så där fastnade slutligen Storregion Norrland. Kent Ögren tvingades snabbt avveckla Norrstyrelsen, konsulter och huvudman våren 2010.

Men knappt hade Regeringen Löfven (S-Mp) tillträtt hösten 2014 så såg regionföreträdare nya möjligheter att bilda stora regioner. Nya sammordningspersoner tillsattes och nya tidtabeller utarbetades. 1 januari 2017 skulle Norrbottens Läns Landsting byta namn till Region Norrbotten. Och beslut om Storregion Norrland skulle fattas av Riksdagen före valet 2018. Några remissvarv till berörda hinns nu inte med, för nu blev det bråttom att hinna formulera lagtexterna.

Kritiken mot storregioner har ånyo tagit fart såväl i Norrland som i södra Sverige och kan följas i media. I Norrland är kritiken störst i Jämtland och Västernorrland samt inte minst i Norrbotten. Här har Landshövding Österberg och NLL styrelseordförande Stenberg(S) hamnat i öppen offentlig maktstrid.

Flera kommunalråd (S) i Norrbotten är öppet kritiska i media precis som landshövdingar i mellersta Norrland. En storregion med 44 kommuner, hur bra är det undrar många med mig.

Problemet med storregion är att det saknar folklig förankring och demokratisk legitimitet då frågan inte fanns på (S) agenda inför valet 2014. Kritiken inriktas främst mot att makt, påverkan och resurser flyttas allt längre ifrån folket och allt längre söderut i landet. Det är långt från ett regionparlament i Sundsvall eller Umeå till Tornedalen och Malmfälten i Norrbotten.

Några medel för omorganisationer finns inte avdelade vilket innebär ökade skattehöjningar för Norrlands fyra landsting som vart och ett saknar en miljard kronor i sina budgetar. Det beöver avvecklas många sjukhus i Norrland i närtid för att lösa ut detta.

Det gick att stoppa Storregion Norrland 2008-2010. Det går också att stoppa Storregion Norrland 2017-2018. Om några veckor offentliggörs regeringens förslag till nya gränser och var regionparlamenten ska placeras. Då gäller det att reagera innan det blir för sent.

Debattarikel införd i Norrbottens-Kuriren den 24/2 2016 och i NSD den 9/3 2016.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,

Välj din Vårdcentral i ”Vårdval Norrbotten”

Från 1 januari 2010 får alla medborgare i hela Sverige fritt välja vilken vårdcentral man vill tillhöra. Riksdagen antog den 25 februari 2009 den proposition som Alliansregeringen föreslog. Landstingen är således skyldiga att införa ett vårdvalsystem som ger alla rätt att välja och byta vårdcentral precis när man vill. Det är nu den största och mest genomgripande reform som genomförs i svensk sjukvård. För oss som bor i Norrbotten kallas reformen ”Vårdval Norrbotten”.

Grundidén är densamma som nu fungerar inom tandvården. Patienten väljer fritt mellan Landstingets Folktandvård eller den privata tandläkare som man har mest förtroende för. Precis som inom skolan kommer pengarna att följer patientens eget vårdval. Och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa hur landstingen genomför reformen så att patienterna garanteras god vård.

Vid årsskiftet kommer det i Norrbotten endast att finnas Landstingets 33 vårdcentraler att välja mellan. Men redan till våren kommer det att etableras nya privata vårdcentraler. Mest sannolikt först i Luleå och i Piteå sedan efter hand tillkommer fler på andra orter i länet.

Den svenska sjukvården håller hög kvalitet, men det är tillgängligheten som brister. Ska detta rättas till måste patienternas rättigheter stärkas och möjligheterna förbättras för de som utövar sjukvård. Stärkt valfrihet och stärkta patienträttigheter är de viktiga förändringar som nu genomförs. Hela den här processen har vuxit fram underifrån med ett system som är anpassat för de som är i behov av vård och inte tvärtom. Det är ju patienten som ska vara i centrum för vården. Valfrihet är alltid bra och ska utformas för patientens bästa.

Att Socialdemokraterna i Sverige och i Norrbotten i grunden är negativa till såväl privata läkare som Vårdvalsreformen gör de ingen större hemlighet av. Det är bara att följa olika uttalande i media och debattforum. Det finns på riksnivå till och med ledande socialdemokrater som driver frågan att riva upp hela Vårdvalsreformen. Landstingsrådet Kent Ögren (s) framförde så sent som i våras att fri etableringsrätt kommer att äventyra den hälso- och sjukvård som vi har i länet. Samt att det inte är lätt att vara landstingspolitiker när vi har en Regering som enbart av ideologiska skäl rycker undan förutsättningarna för en fungerande sjukvård. Men det var ju våras det. Nu stödjer ändå till slut ett enigt Landstingsfullmäktige sjukvårdsreformen ”Vårdval Norrbotten”.

Visst kan det finnas en viss oro för det som är nytt. Vårdvalsreformen är sedan två år i drift i Halland med positiva erfarenheter och sedan ett år tillbaka också i drift i Västmanland och Stockholm. Fördelar för patienterna har varit att nya vårdcentraler etablerats med bättre öppettider för patienterna. Det har blivit lättare att komma fram på telefon för att boka en tid. Patienterna kan välja mellan en bostadsnära eller arbetsplatsnära vårdcentral. Förtroende för den som utför vården är alltid en viktig faktor vid vårdval.

Det är viktigt att vi alla norrbottningar nu nyttjar den valfrihet som vår Regering och Riksdag ger oss från årsskiftet att välja den vårdcentral som är bäst för oss som patienter. Du kan välja nu eller senare, men viktigast är att du gör ett aktivt val och att du väljer.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,

Kalix debatt: En väg tillbaka till ett friskare liv

Den senaste tiden har sjukförsäkringen flitigt diskuterats i medierna. Det handlar om både om Försäkringskassans tillämpning av det befintliga regelverket och de nya regler som börjar tillämpas vid årsskiftet. Bakgrunden till regelförändringarna måste egentligen sökas längre tillbaka i tiden. År 2003 beslutade den förra regeringen att införa tidsbegränsad förtidspension och att göra det obligatoriskt att pröva om någon skulle beviljas förtidspension redan innan ett års sjukskrivning.

Det här regelverket har inte fungerat bra. Under en lång rad år förtidspensionerades 140 människor om dagen, många mot sin egen vilja. Mycket få personer kom någonsin tillbaka från förtidspension till arbetsmarknaden. Skälet var att någon rehabilitering eller jobbförberedande insatser inte sattes in. I bästa fall omprövades arbetsförmågan varje, vartannat eller vart tredje år.

I dag finns en stabil majoritet i riksdagen för att avveckla den tidsbegränsade förtidspensionen. I princip är det bara Vänsterpartiet som är av en annan uppfattning. Det som diskussionen nu handlar om är huruvida det ska finnas en bortre gräns för sjukpenningen eller inte.

Sverige är i princip det enda land som inte har haft en tidsgräns. Och även efter regeringens reformer kommer Sverige vara ett av de länder som har de längsta sjukskrivningstiderna – 914 dagar. Att det finns en tidsgräns för sjukpenning innebär dock inte att någon ställs utanför trygghetssystemet.

Efter 914 dagar kommer Arbetsförmedlingen att erbjuda en introduktion till personer som bedöms kunna återfå sin arbetsförmåga. Efter introduktionen kan man erbjudas rehabilitering, jobbcoachning eller andra insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Ersättningen blir densamma som för deltagare i aktivitetsgarantin.

Regeringens reformer har redan bidragit till att minska ohälsan. I Kalix är 183 personer sjukskrivna i dag. Det är en minskning med 116 personer sedan 2006. Det är människor som med hjälp och stöd kommit tillbaka till ett friskare liv.

I årets budget fortsätter vi stärka rehabiliteringen för de som är sjukskrivna. Regeringen har för de kommande tre åren avsatt tre miljarder för landstingens arbete att minska sjukfrånvaron, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Norrbottens län kommer i år att kunna tillgodoräkna sig 34 miljoner kronor från denna satsning, något som kommer sjukskrivna till del.

Den passivitet som tidigare präglade sjukförsäkringen, då bara några månaders sjukskrivning ofta ledde till långtidssjukskrivningar, har nu ersatts med aktiva åtgärder. Vi är övertygade om att vi kan göra sjukförsäkringen ännu bättre. Sjukskrivna måste få ett bättre stöd, unga med funktionshinder måste få en väg ut på arbetsmarknaden. Vi måste se till att vägen tillbaka blir kortare och att ohälsan minskar. Kort uttryckt, en snabbare väg till ett friskare liv.

Cristina Husmark Pehrsson (M)
Socialförsäkringsminister

Ulf Blombäck (M)
Gruppledare
Kalix kommun

Bo Hultin (M)
Oppositionsråd
Norrbottens läns Landsting

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 7/12 2009

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , ,

Norrbotten i balans, Landstingsledningen i obalans

Landstingsrådet Kent Ögren (s) hävdar i media att ”Norrbotten är i obalans”. Men det är det (s)-styrda landstinget som är i obalans med en ekonomi i fritt fall, inte Norrbotten. Trots turbulent världsekonomi så investeras i Norrbotten miljardbelopp i LKAB kulsinterverk, i gruvorna Aitik och Pajala, i upprustning av Haparandabanan, i modernisering av vattenkraften, skogsnäringen och testindustrin. Norrbotten är i balans, det är landstinget som är i obalans. Kent Ögren hävdar att orsaken till landstingets underskott på 202 miljoner innevarande år är att befolkningen i Norrbotten har minskat med 4 procent under de senaste tolv åren. Men det är bara en del av sanningen.

Dels är socialdemokraterna, som så länge innehaft makten, själva medskyldiga till att ungdomarna lämnar länet. Dels borde man tidigt ha genomfört strukturella förändringar i landstingets verksamheter för att komma tillrätta med den snabba kostnadsökningen.
Alliansregeringen har fått fler i arbete vilket har ökat vår egen skattekraft. Att landstingets sjukskrivningstal nu går ner och närmar sig rikssnittet har också reducerat vårt behov av dyra vikarielösningar. Trots allt detta klarar inte landstingsledningen av att få en ekonomi i balans.

Det är också så att alliansregeringen tillför riktade medel för att minska vårdköerna, förbättra psykvården och för att fler verksamheter ska uppfylla vårdgarantin. Det handlar om över fem miljarder som kommer att fördelas till landets kommuner och landsting. De sänkta arbetsgivaravgifterna har dessutom minskat landstingets kostnader med 40 miljoner per år.

Sedan kan man fundera över varför Norrbottens landsting har ökat antalet anställda med över 100 personer senaste år i stället för att genomföra strukturella anpassningar. Varför det är administrativ personal som ökar i antal och varför det är sjukvårdspersonal som nu föreslås bli avskedade när det är underskott i ekonomin?

Det finns många landsting i Sverige som kan vara föredömen för Norrbotten. I Kalmar så vändes landstingets ekonomi under borgerlig ledning i förra mandatperioden från en djup kris till välordnad effektiv verksamhet med en ekonomi i en god balans.
Halland som haft borgerlig ledning så länge någon kan minnas har genomfört en strategi för fritt vårdval med mycket goda resultat. Halland ligger i topp vid öppna jämförelser och har bland landets lägsta kostnader för sjukvård räknat per invånare.
Det finns fler förslag att konstruktivt arbeta med för att få landstingets ekonomi i balans. Kostnaderna för stafettläkare kan reduceras. Mediciner kastas bort för 30 miljoner per år. Sjuktransportkostnaderna kan minskas genom bättre planering.
Fler vårdcentraler kan öppnas för intraprenad/entreprenad. Jourtjänstgöringar kan planeras bättre. Borgerligt styrda Uppsala läns landsting har i dagarna reducerat sin budget med 300 miljoner. Där finns säkert en hel del att ta efter även för Norrbotten.

Kent Ögren frågar ”om oppositionen är beredd att följa när det nu krävs ansvar och helhetssyn?”. Svaret är att oppositionen alltid är beredd att ta ansvar. Bjud gärna in till förutsättningslösa överläggningar. Landstinget behöver inte vara i obalans.

Av Bo Hultin (m) Jens Sundström (fp) Birgit Stöckel (kd) Hans Swedell (m) Erik Berg (c) Gruppledare i landstingsfullmäktige

Debattartikel publicerad i NSD den 23/10 och NK den 24/10.

Andra bloggar om: , , , ,

Länk till intressant.se

Norrbotten och Moderaterna säger nej till en Storregion Norra Sverige

Svar till Mona Sahlin och Carin Jämtin m fl i DN Debatt i Regionfrågan 5 juli 2008

Carin Jämtin och Mona Sahlin hävdar i DN-debatt 5 juli att en regionindelning av landet är i full gång och har ett starkt stöd men så är ju inte fallet. Storregioner saknar folklig förankring.

Socialdemokraterna i Norrbotten har efter tre extra Landstingsfullmäktige drivit fram en ansökan till Regeringen att få bilda en Storregion i Norra Sverige. Förslaget saknar folklig förankring i Norrbotten och i Norrland. En större undersökning av ett etablerat marknadsföretag visar att 88 % av norrbottningarna säger nej till en ny stor regionbildning. Debatten i Norrbottens media tar likaledes ett starkt och tydligt avstånd från föreslagen regionbildning.

Det finns ingen plan för hur bilda en storregion Norra Sverige, det finns inga kostnadsberäkningar gjorda. Ingen konsekvensanalys är framtagen. Det finns inga ekonomiska beräkningar varken för införande eller för den långsiktiga verksamheten.

Förslaget innebär att ett antal arbetsgrupper ska bildas som ska arbeta fram lösningar på hur storregionen ska organiseras, vilka uppgifter de ska ha, hur de ska arbeta, på vilka orter etableringar avses ske samt hur den politiska makten skall vara företrädd. Ur demokratisk synpunkt är detta ett helt oacceptabelt tillvägagångssätt.

Det är anmärkningsvärt att Norrbottens 14 kommuner inte har tillfrågats om förslaget att bilda en storregion med Norrbotten, Västerbotten och halva Västernorrland som därmed inte fått ta ställning till förslaget. Ett antal kommuner föreslås bli tvångsanslutna till en stor region som de inte känner samhörighet med.

Att tidsmässigt kunna genomföra valet 2010 i en storregion Norra Sverige anses av erfarna bedömare som helt orealistiskt. Processen att sammanlägga två län i Skåne har haft en tidsutdräkt av ca 10 år för att ta en bra jämförelse.

Sjukvårdens påverkan
Förslaget enligt ansökan är att Regionsjukhuset i Umeå ska ha kvar samma avtal och uppgifter som idag i Norra Sjukvårdsregionen d v s de fyra nordligaste landstingen. Den helt överskuggande delen av landstingets ekonomi, 96 %, är sjukvård som inte avses att förändras vid en regionbildning i norra Sverige. Föreslagen storregion löser inga av sjukvårdens framtidsfrågor.

Demokratiaspektens påverkan
Demokratifrågan är den mest allvarliga negativa konsekvensen om en storregion bildas i Norra Sverige. Norrbotten är tillräckligt stort som det är med 25 % av landets yta. Avståndet från Luleå till Riksgränsen är 50 mil och från Luleå till Timrå är det också 50 mil. Det finns också en allvarlig miljöaspekt att ta hänsyn till med fler och längre resor och med fler övernattningar jämfört med i dag om en storregion bildas i Norra Sverige. De ökade kostnaderna för resor och uppehälle flyttar i stor utsträckning politikens ekonomi och arbetsmöjligheter från demokrati, information och dialog till resor och logi.

Vid bildandet av en storregion så är inriktningen att antalet politiker kommer att minska med en tredjedel. Det innebär för det första en sämre politisk täckning över landet men också att antalet fritidspolitiker kraftigt minskar där långa restider försvårar för de som yrkesarbetar.

Hårdast drabbas kvinnor och föräldrar med minderåriga barn som kommer att få svårt att få ihop sina politiska livspussel. De små partierna kommer att drabbas hårdare än de större partierna i en storregion genom att de endast kommer att få bli representerade med ett begränsat antal platser och positioner. Makt kommer därmed att koncentreras till de större partierna. Därmed minskas förutsättningarna för att samla medlemmar och sympatisörer för information och debatt och medinflytande.

Medborgarperspektivet
Medborgarperspektivet i en storregion innebär att avståndet ökar mellan beslutande politiker och den enskilde medborgaren. Den enskilde politikerns kunskap om det han/hon ska vara informerad om minskar med avståndet och politikern kommer allt längre ifrån det han ska ta ansvar för och besluta om. Nu valda landstingspolitiker har inte erhållit mandat av väljarna att fatta beslut om förslag till att bilda en storregion i Norra Sverige. Länets 14 kommuner har inte blivit tillfrågade. Det borde vara en demokratisk självklarhet att kommunernas ställningstagande inhämtas före det en framställan till Regeringen sändes in.

Regional utveckling
Stora infrastrukturella satsningar måste även i framtiden avvägas och prioriteras på riksnivå och kommer knappast att bli föremål för beslut och finansiering inom en eventuell storregion. Av socialdemokraterna föreslagen splittring av Norrland där Norr- och Västerbotten och halva Västernorrland delas med ett olyckligt svärdshugg genom det näringspolitiskt starkaste Sundsvallsområdet. Den norra storregionen får ca 620 000 invånare och Jämtland och halva Västernorrland får enbart 230 000 invånare. Det blev därmed en sämsta tänkbara kompromiss.

I norra Sverige är en viktig region Nordkalotten eller Barentsområdet som i ett öst-västligt perspektiv innefattar Nordnorge, Norra Sverige, Norra Finland och Murmanskområdet. I ett europeiskt perspektiv är Sverige med 9 miljoner invånare en enda region hela landet.

Norra Sverige är ett betydelsefullt område för Europas råvaruförsörjning med skog och betydande mineraltillgångar samt rik tillgång på förnyelsebar miljövänlig vattenkraft. Med en arbetskraftregion som sträcker sig över hela Nordkalotten kommer den öst-västliga järnvägsförbindelsen genom Ryssland, norra Finland, norra Sverige till isfria hamnar i Nordnorge få stor betydelse. I norra Sverige blir de östvästliga gränsöverskridande förbindelserna allt mer viktiga.

Omorganisationer är dyrbara att genomföra det visar all erfarenhet mycket tydligt. Så tillkommer kostnader för nya lokaler och på ännu inte angivna platser och snart så kommer behov av en större regionbyggnad att uppkomma. Det är enbart en liten grupp regionala yrkespolitiker som driver regionfrågan som inte löser några frågor överhuvudtaget.

En slutlig viktig fråga är om det överhuvudtaget är intressant att dra nya gränser när offentliga organisationer alltmer övergår till sektorindelade strukturer jfr Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att bara nämna två exempel. Nya administrativa gränser skapar inte tillväxt.

Norrbotten och moderaterna säger nej till en storregion i norr. Det är ytterst ett viktigt demokratiskt ställningstagande att Regeringen avslår socialdemokraternas ansökan om bildande av en storregion Norra Sverige före valet 2010.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Länk till intressant.se

Planlös Storregion utan ekonomi och utan demokrati.

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.