Sätt stopp för sjukvårdens storregioner.

”Ansvarskommitténs förslag om ett fåtal regioner med inbördes totalansvar för all sjukvård är inget annat än en storvulen politikerdröm som, förutom att förslaget kommer att försämra sjukvården, är ett hot mot demokratin. Politikerna har fått för sig att regioner leder till bättre styrning och kontroll, men bevisen leder åt motsatt håll.” (se www.sjukhuslakaren.se). Citatet är hämtat från det senaste numret av tidningen Sjukhusläkaren där Mikael Rolfs, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse, motiverar sin och sjukhusläkarföreningens motion om att Läkarförbundet kraftfullt ska agera mot Ansvarskommitténs förslag om storregioner.

Lika vård på lika villkor kräver solidarisk statlig styrning och statlig finansiering anser majoriteten av landets sjukhusläkare. Bland annat därför att sjukvårdens resultat i alldeles för stor grad varierar mellan olika delar av landet. Märkligt nog verkar det som om endast en minoritet av landets sjukvårdspolitiker har förstått detta.

I Norrland styr de socialdemokratiska landstingsråden Kent Ögren (Norrbotten) och Ewa Söderberg (Västernorrland) med fast hand mot en Storregion Norrland. Kanske snarare regionerna, eftersom de flesta politiker i Norrlands södra delar i stället vill dela den norrländska sjukvårdsorganisationen i två delar; Lag Nord och Lag Syd med gränsen dragen söder om Örnsköldsvik.

Ögren och Söderberg vill att storregioner ska beslutas redan nu i slutet av januari. Det är att fatta beslut om någonting som vi i dag varken vet hur det kommer att se ut eller fungera i framtiden. Ansvarsutredningen har nämligen utelämnat den frågan. Det verkar vara panik minst sagt! Gör de så för att slippa undan sitt ansvar för resultaten som nyligen redovisats i Socialstyrelsens öppna jämförelser av landstingens sjukvård? Resultat inte alltför smickrande för den norrländska sjukvårdens vidkommande. Beror brådskan på en växande insikt om att ansvarsutkrävandets tidevarv raskt närmar sig?

Det totala förakt de därmed demonstrerar mot regionsjukhuset i Umeå och villkoren för den högspecialiserade sjukvården för alla Norrlands innevånare gör det förstås extra tydligt vilka drivkrafter det är som styr. Att slippa undan sitt politiska ansvar, överlåta detta på tjänstemän och samtidigt hitta ett bekvämt sätt att höja sina arvoden. Sak samma på vilket sätt, verkar det som.

Erich Honecker, Östtysklands sista statschef, funderade efter östblockets fall bittert över varför allt gått åt helvete för den regim där politikerna under decennier ägnat sig åt att maximera sina egna privilegier i stället för att styra landet. Av Gorbatjov fick han då veta, att livet straffar dem som kommer sent.

Storregionerna måste stoppas innan verkligheten med många miljarder kronor straffat länens skattebetalare. Dagens brister inom sjukvården kommer annars att framstå som en bagatell jämfört med morgondagens. För det krävs att tillräckligt många politiker skaffar sig tillräcklig kontakt med verkligheten och samtidigt gör upp med vissa elitpolitikers drivkrafter. Det är bråttom nu att sätta stopp för sjukvårdens storregioner. Vår framtida sjukvårdsorganisation bör därefter seriöst utredas. Väljarnas mening ges chans att manifesteras i nästkommande riksdags och landstingsval. Sedan och först då kan rätt beslut fattas.

Andra bloggar om: politik, moderaterna, ansvarskommittén, alliansen, regioner, norrbotten, norrland

Länk till intressant.se

STOPPA Färdplanen för (S)torRegion Norrland

Den socialdemokratiska ”Färdplanen för StorRegion Norrland” är utstakad och klar. Men Norrbottningarna varken är eller ska få bli delaktiga i syfte, mål eller innehåll. På sedvanligt socialdemokratiskt sätt sker all planering i dolda och slutna rum. Devisen ”sanningen är den största fienden” är välkänd när ränker smides mot öppenhet, debatt och demokratiska beslut.

Vid tre slutna möten; i Östersund 15 november, Umeå 20-21 december 2007 och i Sundsvall 30 januari 2008 ska allt motstånd mot regionbildningen köras över. OM det ska bli en eller två eller t o m tre nya Regioner av Norrland. ATT fyra Norrlandslän med Landshövdingar ska avvecklas. ATT Regionsjukhuset i Umeå kraftfullt ska decimeras på sitt patientunderlag.

MEN STOPP. Vem/vilka har nu bestämt att Norrbotten ska ingå i en Storregion Norrland där en interimsstyrelse ska vara klar redan den 1 juni 2008 och att vi norrbottningar ska välja Kent Ögren(s) till Regionråd för hela eller delar av Norrland i september 2010 utan att väljarna och medborgarna ens är tillfrågade i demokratiska val i förväg.

Ewa Söderberg(s) från Sollefteå, som är ordföranden för Norrlandstingens regionförbund, lägger ner stor möda och stor brådska att driva fram en Storregion Norrland. Men i Ewa Söderbergs Västernorrland är ju splittringen total. Där vill några kommuner ha region med Jämtland medan andra kommuner istället vill ha en region med Dalarna och Gävleborg.

Kent Ögren (s) är drivande landstingsråd i Norrbotten som hoppas på att stora regioner ska lösa dagens sjukvårdsproblem har inte stöd av alla socialdemokraterna inte ens i Norrbotten och vet ännu inte om han vill verka för en eller två eller tre regioner i Norrland.

Vid det extra Landstingsfullmäktige den 18 september i höstas reserverade sig moderaterna, folkpartiet och sjukvårdspartiet d v s 25 av 71 ledamöter emot nya stora regioner i Norrland. Samtliga landets landshövdingar har i särskilda välmotiverade yttranden tagit avstånd från att bilda nya storregioner.

Det arbete som socialdemokraterna i de fyra nordligaste landstingen nu planerar till en okänd kostnad blir helt bortkastade pengar.

Varje ökad skattekrona innebär över 2000 kronor per år för var och en av Norrbottens skattebetalare. Det är en grov oaktsamhet med skattepengar och demonstrerar ett djupt förakt för väljarna i Norrland och passerar gränsen för politisk anständighet.

Hur många norrbottningar tror sedan att vi kan behålla våra fem sjukhus vid en regionsammanslagning. Skattebetalarnas pengar borde i stället användas till sjukvård och till att minska vårdköerna.

Vi Moderater i Norrbotten tar bestämt avstånd från att bilda en Storregion Norrland Därför har vi reserverat oss mot att bilda nya Storregioner i Norrland vid sammanträdena 15 november i Östersund samt 20-21 december i Umeå. Det är ett socialdemokratiskt elitprojekt som drivs av redan välavlönade yrkespolitiker utan folklig förankring.

Andra bloggar om: politik, moderaterna, ansvarskommittén, alliansen, regioner, norrbotten, norrland

Länk till intressant.se

Varför ska Norrbotten ta emot nya svenskar?

Medan debatten om integration av nya svenskar och ökad mångfald pågår runt om i Sverige, är det väldigt tyst i Norrbotten – även bland de politiska partierna. Beror det på att frågorna inte angår oss, eller på att vi i länet hanterar dem så skickligt? Eller är vi rädda för debatten?

Landstingets regionala beredning har det senaste året tittat på integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten i länet.
Den 19 december presenterades beredningens samlade erfarenheter för landstingsfullmäktige.

Beredningens slutsats är att mångfald skapar ekonomisk, social och kulturell tillväxt och utveckling. Politiker, beslutsfattare och företagsledare över hela världen ser mångfald som en strategi för tillväxt och utveckling. En stor bredd av människor, kulturer och erfarenheter ger nya synpunkter och perspektiv. Ju fler perspektiv – desto större chans till bra beslut.

Men bara en av tio flyktingar som kommer till Norrbotten stannar kvar. Är det inte dags att vi börjar se och ta tillvara nya svenskar i länet som den tillväxtresurs de faktiskt är? För faktum är att vi behöver dem mer än de behöver oss.

I vår rapport redogör vi för några hinder och möjligheter för god integration och ökad mångfald. Det mest uppenbara problemet är att det saknas kommunikation och debatt. En förutsättning för att utveckla integrationsarbetet och för att öka intresse och kunskap i frågan är att det förs en konstruktiv samhällsdebatt. I dag tycker många mycket, men få säger något – i alla fall inte högt.

Till exempel; har vi någonsin fört en öppen debatt om varför vi tar emot nya svenskar i Norrbotten – vad är vårt motiv? Gör vi det av humanism och med inställningen att möten med nya människor och kulturer är socialt, kulturellt och ekonomiskt berikande för oss själva och för samhället? Eller går vi med på att ta emot människor från andra länder för att fylla tomma lägenheter och vända den negativa befolkningsutvecklingen?

Vårt motiv för att ta emot människor är direkt avgörande för hur vi lyckas integrera våra nya svenskar i samhället och på arbetsmarknaden. Menar vi vad vi säger eller är vi bara politiskt korrekta? Det är upp till dig och mig att ta ställning.

Beredningen har också resonerat om begreppet integration och vad som är målet med länets integrationsarbete. När är man färdigintegrerad? Ser vi andra kulturer och seder som berikande eller måste man äta ärtsoppa och pannkakor på torsdagar för att bli accepterad?

Om Norrbotten ska bli bättre på att ta till vara de nya svenskarna så måste vi alla rannsaka oss själva och se bristerna. Vi måste våga peka på alla områden som kan bli bättre. Det gäller alla; både privatpersoner och utövare i offentlig och privat sektor.

Tyvärr har synpunkter på integrationspolitiken ibland misstolkats som utslag av främlingsfientlighet. Det kan vara en förklaring till att de politiska partierna har undvikit att diskutera bristerna. Men nu börjar vi debatten!

Debattinlägg publicerat i PT, NSD och NK 21/12-07

Andra bloggar om: politik, samhälle, invandrare, invandring, integration, invandringspolitik, flyktingpolitik

Link till intressant.se

Utveckling eller avveckling av sjukvården?

Ingen, inte ens den av sjukvårdsfrågor måttligt intresserade, har den senaste tiden kunnat undgå intrycket av att landstinget brottas med problem långt mer grundläggande än en inkompetent inköpsorganisation.

De i dag hetaste sjukvårdstrukturella frågorna handlar om observationsplatser i Haparanda och sjukvårdsstrukturen i Kiruna. Bägge måste i dag betecknas som sjukvårdspolitiska haverier. OBS-platsbeslutet där ledningen inte ens kan lägga fram ett färdigt förslag och landstingsrådet Kent Ögrens öppna erkännande att löftet om akutläkare till Kiruna var lögn är riktiga lågvattenmärken.

Samtidigt är det förstås illavarslande att den politiska debatt som borde rasa nästan helt saknas. Det är svårt att befria sig från känslan att det vi bevittnar är så pinsamt att nästan alla tiger. Tystnaden bland oss politiker är i det avseendet skadlig eftersom landstingsorganisationens propaganda tydligare än tidigare, även i media, balanseras av motbilder. Ett av många exempel är den svidande kritik som Vivianne Hedberg Svensson, m, i Kuriren den 11 december 2007 riktade mot den palliativa vård som erbjuds inom länssjukhusets ansvarsområde. Ett annat är läkarbristen på våra vårdcentraler.

Särskilt allvarlig är den tystnad som råder bland sjukvårdens personal, inte minst läkare. En meningsfull och korrekt diskussion bland politiker förutsätter nämligen att sjukvårdens egna kunskaper och värderingar lyfts fram. Inför vårt landstingsfullmäktigemöte den 19/12 hade vi från oppositionen bjudit in landstingets personalchef och Läkarföreningens ordförande Robert Svartholm för att diskutera hur Landstinget ska klara personalförsörjningen i framtiden. Hur ska landstinget bli en attraktiv arbetsgivare? En nyckelfråga är att vår personal ska få chansen att vara delaktiga i vårdens utveckling. En annan är att det ska vara möjligt för personalen att föra fram kritik mot den organisation de arbetar i och påtala brister i vården utan att riskera att utsättas för repressalier från sin arbetsgivare.

Det finns också flera andra dagsaktuella frågor som vi tror behöver besvaras för att landstinget ska kunna klara rekryteringen av personal framöver:

1: OBS-platsfrågan i Haparanda har avslöjat djup oenighet inom socialdemokratin men också mellan ansvariga politiker och tjänstemän. Vilken struktur ska vår akutsjukvård ha med avseende på ekonomi, kvalitet och framtida läkarrekrytering?

2: Diskussionen om de allmänläkare i Kiruna som vill öppna egen vårdcentral men som inte vill arbeta som anställda inom landstinget har satt fokus på Landstingets bristande attraktionskraft som arbetsgivare. Vilka är de underliggande orsakerna?

3: Profileringen av länets sjukhus har i vårt län knappt väckt någon kritisk debatt från våra anställda läkare. I andra delar av landet är kritiken från läkarhåll massiv. Bland annat handlar den om hur profilering försvårar läkarrekrytering och i vissa fall medfört massflykt av läkare, även inom specialiteter till synes ej är berörda av strukturförändringarna. Vilken betydelse har dessa förändringar haft för sjukhusläkarnas arbetsmiljö i vårt län och vilken betydelse har de haft och förväntas få för framtida rekrytering av sjukhusläkare?

Om man anser att våra nuvarande Landstingsråd håller på att utveckla eller avveckla sjukvården i Norrbotten kan väl ha med vilket politiskt parti man företräder att göra. Men ett är säkert – för att klara sjukvårdens utmaningar i Norrbotten måste vi hitta läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal som är beredd att arbeta i Norrbotten. Landstinget måste vara en attraktiv arbetsgivare.

Debattartikel publicerad i PT 4/1-07 och NSD samt NK 18/12-08

Andra bloggar om: sjukvård, landstinget, norrbotten, politik, moderaterna

Länk till intressant.se

Regionfrågan drivs utan väljarstöd

Samordningsmannen Jan-Åke Björklund hade kallat politiker i Norrlandslänen till ett stormöte i Östersund den 15 november för att lägga grunden till en Storregion Norrland. Syftet med mötet var att visa upp en total enig uppslutning till Ansvarskommitténs förslag.

Nu blev det ju inte så. För de ca 50 deltagarna var ju inte alls eniga i den här frågan. Inte ens socialdemokraterna är ju eniga och inte ens i Norrbotten. Och de som tror att större regioner löser dagens problem är ju helt splittrade t o m om de vill bilda en eller två regioner av Norrland.

Moderaterna har ju ett stämmobeslutet i Gävle den 26 september bakom sig där partistyrelsens proposition antogs med 160 mot 30 röster att det inte ska bildas några nya storregioner under denna mandatperiod. Väljarna ska först få ta ställning i ett val. Folkpartiet, Sjukvårdspartiet och Moderaterna reserverade sig mot storregioner i Norrbottens Landstingsfullmäktige redan den 18 september.

Vid stormötet i Östersund föreslog Socialdemokraterna en agenda som syftade till att de fyra norrlandslänen före 31 maj 2008 gemensamt ska skriva till Regeringen och föreslå att Riksdagen 2009 ska besluta att avskaffa de fyra Norrlandslänen. En arbetsgrupp med 36 politiker förväntas att före februari 2008 försöka lösa ut frågan om det ska vara en eller två regioner i Norrland. Det som Ansvarskommittén inte klarat av att enas om efter fyra års utredande.

Varför försöker nu ordföranden för Norrlandstingens regionförbund, Ewa Söderberg (s) med all denna möda och all denna brådska att driva igenom en Storregion Norrland? I Ewa Söderbergs Västernorrland är ju splittringen total. Där vill några kommuner ha region med Jämtland medan andra kommuner istället vill ha en region med Dalarna och Gävleborg.

Det arbete som socialdemokraterna i de fyra nordligaste landstingen nu planerar till en okänd kostnad blir helt bortkastade pengar. Skattebetalarnas pengar borde i stället användas till sjukvård och till att minska vårdköerna. De är nu på väg att användas till ett politiskt projekt där de drivande landstingspolitikerna i norra Sverige inte ens är överens om hur många regioner de eftersträvar i Norrland.

Det är en grov oaktsamhet med skattepengar och demonstrerar ett djupt förakt för väljarna i Norrland och passerar gränsen för politisk anständighet.

Samordningsman Jan-Åke Björklund vars uppgift är att lyssna av hur Ansvarskommitténs förslag om att bilda en Storregion Norrland uppfattats av oss som bor här borde ha fått mycket att fundera över. Om han nu inte enbart lyssnar på några högröstade internt oeniga socialdemokrater. Kommer verkligen vår Riksdag att senast 2009 besluta att avskaffa län och landsting och införa stora regioner i Norrland? Vem tror det?

Andra bloggar om: politik, moderaterna, ansvarskommittén, alliansen, regioner, norrbotten, norrland

Länk till intressant.se

Moderater avvisar storregioner

Moderaterna avvisade Ansvarskommitténs förslag att dela in Sverige i 6-7 stora regioner vid sin stämma i Gävle 25-28 oktober. Efter två timmars debatt på fredagskvällen så visade en votering att 160 ombud var emot och enbart 30 röstade för en ny regionindelning. Partistyrelsens proposition fick således ett mycket massivt stöd. Skåne och Västra Götaland får permanenta det nu tio år gamla regionförsöket vilket ombuden därifrån var nöjda med. Sverige får också vara olika i syd och norr.

Starkaste motståndet mot nya regioner kom ifrån Norrland, Mälardalen, Småland, Halland och Gotland. Enbart Östergötland argumenterade för att få bilda en ny region, men inget av grannlänen vill ansluta sig till dem. Tvångsäktenskap är ju förbjudet enligt lag i Sverige. Och kommunsammanslagningarna för 35 år sedan rev upp sår som fortfarande inte är läkta.

Det behövs inga nya stora regioner i Sverige. Det går mycket bra att samarbeta över läns- och landstingsgränser ändå. I Mälardalen med över tre miljoner invånare finns och utvecklas ett konstruktivt samarbete inom många områden. Malmö-Köpenhamn har en gemensam arbetsmarknad där över 20.000 personer dagpendlar över Öresundsbron. I Tornedalen har Haparanda och Torneå ett unikt samarbete inom en mängd områden. Jämtland har ett bra samarbete med Trondheim i Norge. Samarbete är flexibelt och öppnar upp gränser i stället för att bygga upp nya regioner och stänga in dem i nya administrativa områden.

Det finns inget folkligt stöd eller folklig förankring att bilda nya stora regioner, de är helt enkelt inte efterfrågade. Det är den bistra sanningen för de landstingspolitiker som försökt driva detta elitprojekt ifrån ett uppifrån perspektiv under ett halvår. På riksnivå var medias intresse för regionfrågan på stämman helt obefintligt. En tydlig signal om någon tvivlat.

Anställda vid Länsstyrelse och Landsting kan börja andas ut och släppa den oro för arbete, arbetsplats och hus och hem som byggts upp av främst socialdemokrater med stödpartier. Hur många hundra arbeten som skulle försvinna söderut från länet finns inga beräkningar på. Inte heller hur stora kostnader för omorganisation det skulle bli för länets skattebetalare.

Ansvarsutredningen har inte belyst hur framtidens sjukvård ska lösas. En särskild utredning kommer därför att tillsättas i en nära framtid för att se över sjukvårdens organisation och finansiering. Det centrala är nu att fokusera arbetet inom sjukvården på att öka tillgängligheten och förbättra kvalitén. Att rita nya gränser på kartor är slöseri med energi och löser inte varken patienternas eller sjukvårdens framtida behov.

Debattinlägg publicerat i Norrbottens-Kuriren den 2/11 2007.

Andra bloggar om: politik, moderaterna, ansvarskommittén, alliansen, regioner, norrbotten, norrland

Länk till intressant.se