Category: Min politik

Gemensam Valplattform för Hälso- och Sjukvården i Norrbotten

Denna Valplattform för Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är det dokument där vi lägger fast en gemensam politisk inriktning för landstingets verksamhet under mandatperioden 2011-2014.
Vi prioriterar landstingets huvuduppgift, hälso- och sjukvård. Norrbottningarna måste få en sjukvård som är minst lika bra som i övriga Sverige.

1 Fritt Vårdval
Frihet att välja vårdgivare inom primärvården och del av sjukhusvården. Vårdgivare konkurrerar utifrån kvalitet, bemötande och tillgänglighet – inte lägsta pris.
Det ska vara likvärdiga villkor mellan landstingsdriven och externa vårdgivares verksamhet.

2 Skärpt vårdgaranti
Långa köer kostar både lidande och ekonomi. Vårdgarantin ska kortas ordentligt till 0-5-30-60 dagar och undersökningar som tex röntgen ska ingå i garantitiden. Den totala väntan från första vårdkontakt till behandling ska således underskrida 100 dagar. Idag kan du få vänta ett halvår (3+3 månader) utan att landstinget bryter mot vårdgarantin och väntan till undersökning har ingen tidsgräns alls.

3 Närsjukvård
Införande av närsjukvård ska, oavsett om den bedrivs i privat eller i landstingets regi, innebära en stärkt primärvård. De äldre med åldrandets sjukdomar ska så långt det är möjligt med teknikens hjälp få sin vård på vårdcentralen eller i det egna hemmet. Distriktssköterskan ska vara en viktig trygghet för de äldre i glesbygden. Vårdplatser ska finnas i alla länets kommuner. Observationsplatserna i Haparanda ska åter öppnas. Mammografi med god tillgänglighet ska finnas i hela länet för alla kvinnor. Nuvarande fem sjukhus behålles och stärker sin profilering.

4 Förebyggande hälsovård
För att uppnå en god hälsoekonomi ska Landstinget arbeta på ett sjukdomsförebyggande och hälsobefrämjande sätt. Våra stora folksjukdomar går att förebygga! Landstinget ska i samverkan med kommunerna arbeta aktivt för att identifiera och stärka friskfaktorer hos hela befolkningen med ett särskilt fokus på barn och unga. Landstinget ska använda de effektivaste metoderna för att hjälpa norrbottningarna att minimera riskfaktorer som t ex rökning, alkohol, narkotika, övervikt/fetma, dåliga matvanor, stress och brist på motion och sömn.

5 Tidig upptäckt
Inriktningen är tidig upptäckt av sjukdomar och att erbjuda de som blivit sjuka en effektiv vård. För att tidigare upptäcka sjukdomstillstånd är fast bemanning på vårdcentralen mycket viktig.
Vi måste minimera användande av stafettläkare då den kontinuerliga kontakten mellan läkare och patient ofta är en förutsättning för en snabbare diagnos. Fast vårdkontakt och samordnade läkarbesök sparar kostnader.

Med hälsokontroller och screening som även omfattar prostata, bukaorta mm, kan våra folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet behandlas tidigare och allvarliga följdverkningar minskas. I Sverige avlider ca 1 200 personer årligen p g a fallolyckor. Bentäthetsmätning (även i mammografibuss) kan upptäcka och minimera riskerna.

6 Säker vård
Inom svensk sjukvård skadas varje år ca 100 000 människor p g a felbehandlingar. Det är inte acceptabelt. Arbetet med att minska infektioner, läkemedelsskador, tryck- och fallskador måste fortsätta med ökad intensitet. Målsättningen är att halvera antalet vårdskador till 2014. PCI verksamhet skall genomföras dygnet runt.

7 Effektiv rehabilitering
Bättre samordning mellan landsting och kommuner möjliggör bättre förutsättningar för rehabilitering och tidigare återgång till arbete och/eller en fungerande vardag.

8 Förbättra den palliativa vården
God tillgång till palliativ vård ska finnas i hela länet. Palliativa resursteam ska finnas i alla länets kommuner.

9 Ekonomi för hälsa
Hälso- och sjukvård är en prioriterad verksamhet. Landstingets medverkan i näringspolitik, kultur och utbildning kan minskas. De opererande och medicinska divisionerna ska tillföras ökade ekonomiska resurser liksom primärvården och psykiatrin. Kostnader för stafettläkare och jourlinjer måste minskas. Landstinget måste bli en mer attraktiv arbetsgivare med en intensifierad rekrytering och möjligheter till forskning.

10  Likvärdig vård
Norrbottningarna måste få en sjukvård som är minst lika bra som i övriga Sverige. Det ska inte heller ha någon betydelse om man är kvinna eller man, vilken härkomst man har, om man bor i glesbygd eller tätort, vilken sexuell läggning man har eller något annat som inte har bäring på vårdbehov, utan vården ska erbjudas likvärdigt till alla.

Vi fem oppositionspartier står samlat bakom denna valplattform för Landstingsvalet 2010.

Kenneth Backgård – Norrbottens Sjukvårdsparti
Bo Hultin – Moderaterna
Erik Berg – Centerpartiet
Jens Sundström – Folkpartiet
Birgit Stöckel – Kristdemokraterna

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Norrbotten i balans, Landstingsledningen i obalans

Landstingsrådet Kent Ögren (s) hävdar i media att ”Norrbotten är i obalans”. Men det är det (s)-styrda landstinget som är i obalans med en ekonomi i fritt fall, inte Norrbotten. Trots turbulent världsekonomi så investeras i Norrbotten miljardbelopp i LKAB kulsinterverk, i gruvorna Aitik och Pajala, i upprustning av Haparandabanan, i modernisering av vattenkraften, skogsnäringen och testindustrin. Norrbotten är i balans, det är landstinget som är i obalans. Kent Ögren hävdar att orsaken till landstingets underskott på 202 miljoner innevarande år är att befolkningen i Norrbotten har minskat med 4 procent under de senaste tolv åren. Men det är bara en del av sanningen.

Dels är socialdemokraterna, som så länge innehaft makten, själva medskyldiga till att ungdomarna lämnar länet. Dels borde man tidigt ha genomfört strukturella förändringar i landstingets verksamheter för att komma tillrätta med den snabba kostnadsökningen.
Alliansregeringen har fått fler i arbete vilket har ökat vår egen skattekraft. Att landstingets sjukskrivningstal nu går ner och närmar sig rikssnittet har också reducerat vårt behov av dyra vikarielösningar. Trots allt detta klarar inte landstingsledningen av att få en ekonomi i balans.

Det är också så att alliansregeringen tillför riktade medel för att minska vårdköerna, förbättra psykvården och för att fler verksamheter ska uppfylla vårdgarantin. Det handlar om över fem miljarder som kommer att fördelas till landets kommuner och landsting. De sänkta arbetsgivaravgifterna har dessutom minskat landstingets kostnader med 40 miljoner per år.

Sedan kan man fundera över varför Norrbottens landsting har ökat antalet anställda med över 100 personer senaste år i stället för att genomföra strukturella anpassningar. Varför det är administrativ personal som ökar i antal och varför det är sjukvårdspersonal som nu föreslås bli avskedade när det är underskott i ekonomin?

Det finns många landsting i Sverige som kan vara föredömen för Norrbotten. I Kalmar så vändes landstingets ekonomi under borgerlig ledning i förra mandatperioden från en djup kris till välordnad effektiv verksamhet med en ekonomi i en god balans.
Halland som haft borgerlig ledning så länge någon kan minnas har genomfört en strategi för fritt vårdval med mycket goda resultat. Halland ligger i topp vid öppna jämförelser och har bland landets lägsta kostnader för sjukvård räknat per invånare.
Det finns fler förslag att konstruktivt arbeta med för att få landstingets ekonomi i balans. Kostnaderna för stafettläkare kan reduceras. Mediciner kastas bort för 30 miljoner per år. Sjuktransportkostnaderna kan minskas genom bättre planering.
Fler vårdcentraler kan öppnas för intraprenad/entreprenad. Jourtjänstgöringar kan planeras bättre. Borgerligt styrda Uppsala läns landsting har i dagarna reducerat sin budget med 300 miljoner. Där finns säkert en hel del att ta efter även för Norrbotten.

Kent Ögren frågar ”om oppositionen är beredd att följa när det nu krävs ansvar och helhetssyn?”. Svaret är att oppositionen alltid är beredd att ta ansvar. Bjud gärna in till förutsättningslösa överläggningar. Landstinget behöver inte vara i obalans.

Av Bo Hultin (m) Jens Sundström (fp) Birgit Stöckel (kd) Hans Swedell (m) Erik Berg (c) Gruppledare i landstingsfullmäktige

Debattartikel publicerad i NSD den 23/10 och NK den 24/10.

Andra bloggar om: , , , ,

Länk till intressant.se

Bristande ledarskap i Landstinget – Kent Ögren

Vid senaste Landstingsfullmäktige i Kalix 13-14 juni tappade Landstingsrådet Kent Ögren (s) helt koncepterna. Han gjorde mig till måltavla när landstingsledningen (s) redovisade ett underskott på 153 miljoner i Landstingsplanen för 2008. Där kommunallagen ställer krav på att en budget ska vara i balans. Där enbart en stor vinst i Landstingets aktieportfölj hjälpligt räddade den ekonomiska situationen.

I stället för en konkret dialog med den borgerliga alliansen där vi i vårt alternativ visade hur 135 miljoner kunde sparas in så gick Kent Ögren till ett kraftigt personangrepp mot mig. Och insinuerade att jag ägnade mig åt olaglig skatteplanering. För att jag har mötesarvode som alla övriga i fullmäktige. För att jag har pension från Statens Pensionsverk. För att jag har en skogsfastighet på 300 hektar i Sörbyn. För att jag driver ett företag i besöksnäringen och möter några hundra utländska turister varje år. Allt granskat av revisorer och godkänt av skatteverket. Så insinuant kränkande debatterar Kent Ögren.

Jag har mött många ledare på väldigt olika nivåer i mitt liv. Men jag har aldrig mött någon som konsekvent undviker att fokusera på mål och undviker att finna lösningar på problem. Och någon mer otydlig ansvarsfördelning mellan de fyra regerande landstingsråden får man leta länge efter. Ett råd ansvarar för demokratin, ett annat för jämställdhet, ett tredje för folkhälsa och ett fjärde för de regionala frågorna. Men så fattas det 153 miljoner i budgeten också.

I Norrbotten finns det ca 25 privata läkare som under årets första fyra månader tagit emot över 21 600 patientbesök. Övrig primärvård har samma tid tagit emot 108 800 läkarbesök. Dessa privata läkare utgör en viktig avlastning för övrig sjukvård. Många av dem har 16-17 patientbesök per dag. Där finns inga köer för doktorn går inte hem förrän väntrummet är tomt. För är man sjuk så kan man inte vänta. Och även socialdemokrater besöker privata läkare. Denna läkargrupp benämner Kent Ögren vid upprepade tillfällen i media för ”ett otyg”.

Värre än så. I sin vitbok ”Vård eller vinst för pengarna” utgiven 31 augusti 2006 skriver Kent Ögren att ”Privatisering i Norrbotten handlar om ren stöld från gemensamma resurser”. Så benämns den grupp läkare som behandlar patienter för en lägre kostnad än vad Landstinget gör.

Det blir något desperat över den socialdemokratiska landstigsledningen när landstingsrådet Britt Westerlund (s) samlar ihop fyra (s)-politiker och låter dem skriva under debattartiklar i länspressen där de förklarar att Kent Ögren har deras fulla stöd för sin förda politik. Än märkligare blir det när Luleås (s)-kommunalråd Petersen och Stålnacke några dagar senare uppvaktar Kent Ögren för att Luleå alltfort behöver sina privata läkarmottagningar. Samtidigt som också andra socialdemokrater från östra Norrbotten i media är inne på samma linje.

Landstinget har mycket kompetenta läkare och kompetent sjukvårdspersonal i bra lokaler med bra utrustning. Landstinget har allvarliga brister i sitt politiska ledarskap. Som oppositionspolitiker är det min uppgift att påtala dessa brister samt att komma med förslag till konstruktiva lösningar. Utan att från Landstingsfullmäktiges talarstol behöva bli utsatt för insinuanta påståenden om olaglig skatteplanering.

Inlägg publicerat i NSD den 25/6 2007

Andra bloggar om: , , , , , ,

Länk till intressant.se

Skärpt strandskydd hotar Norrbotten.

Det finns klara brister i gällande strandskyddslag. Det är ju samma lag som ska tillämpas lika i hela Sverige oavsett om det ska byggas hus i befolkningsrika tätorter som ligger nära kusten eller glesaste glesbyggd i Norrbottens inland. Flexibiliteten är lika med noll.

De flesta svenska städer har anlagts vid kust eller vattendrag. Våra största svenska städer ligger vid havet. Naturligtvis för att god sjöfart är en viktig förutsättning för handel och näringsliv. Vid stora tätorter är det svårt att få tomtmark för att bygga hus, villa eller fritidshus nära vattnet.

Ett hus, en båt, en brygga är en dröm för de flesta som bor i Sverige och det sedan urminnes tid. I Norrbottens inland finns det mycket gott om sjöar och vattendrag. Här bor det väldigt få människor. I vissa inlandskommuner kan nästan varje invånare få en helt egen sjö att bo vid. I Norrbotten finns det över 30 000 sjöar, 200 kilometer kust och 25000 kilometer strömmande vatten.

De flesta lagstiftare bor nog i våra storstäder och har väldigt lite begrepp om hur det ser ut i Norrbottens inland. Jag är helt säker på att de inte heller varit här och informerat sig. Det är nog därför som strandskyddslagen från 1975 generellt förbjuder att hus byggs närmare vatten än 100 meter. Det är samma lag som ska tillämpas lika i hela Sverige oavsett om det är ett tättbefolkat Storstockholmsområde eller ett glesbefolkat Norrlands inland. Detta vet de som försökt att få dispens för att få bygga strandnära.

Den förra regeringen avsåg att lägga fram ett lagförslag om ny strandskyddslag till riksdagen i mars 2006. Men i sista stund backade dåvarande miljöministern Lena Sommestad (s) och drog tillbaka förslaget. Och nytillträdde miljöminister Carlgren (c) tycker nu att han ville sätta sig in i ärendet bättre. Han aviserar en senareläggning om minst ett år. Ett omtag som inte kan tolkas på annat sätt än som ett hot om en ännu mer skärpt lagstiftning. Ett hot om en 300 meters gräns för byggnation nära vatten hänger i luften. Kommunerna ska kanske inte själva få besluta om dispens för strandnära husbyggen.

Visst ska vi värna vår natur och vårt djurliv. Visst ska vi värna vår allemansrätt. Men det är viktigt att äganderätten inte inskränks ytterligare. Det är viktigt att kommunernas rätt att besluta inom vilka områden hus och byggnader ska få uppföras. Det är viktigt att vår besöksnäring och vårt näringsliv ska kunna få utvecklas. Det är viktigt att de som vill bo strandnära ska kunna få göra detta inom de områden där det finns ett överflöd på gleshet.

Det var i april 2001 som naturvårdsverket fick i uppdrag att kartlägga tillämpningen av strandskyddet. Uppdraget redovisades i en rapport april 2002. Den rapporten har granskats av 173 instanser. En arbetsgrupp har därefter utformat ett förslag till ett riksdagsbeslut i mars 2006. Och nu behöver centerns miljöminister minst ytterligare ett år innan han kan lägga fram förslaget. Tala om långbänkar och beslutsvånda.

Debattartikel publicerad i NSD den 11/1 2007, Piteå-Tidningen den 15/1 2007och i Norrbottens-Kuriren den 30/1 2007.

Andra bloggar om: , , ,

Länk till intressant.se

Valfrihet och rätt till vård eller endast en kölapp

I öppet brev och i utgiven ”Vitbok” går landstingsråden Kent Ögren(s) och Britt Westerlund(s) till våldsam attack mot den Landstingsplan som utarbetats gemensamt av moderater, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna i Vårdalliansen.

”Privatisering i Norrbotten är stöld” är rubriken på angreppet. Sedan utvecklar de båda landstingsråden en imponerande förmåga i att göra icke korrekta citat och därefter angripa dem. ”Hur många vårdcentraler ska läggas ned. Vilka sjukhus ska säljas ut på börsen”.
Det står ju inte ett ord om varken nedläggning eller utförsäljning i Vårdalliansens plan. Att anklaga alla privata vårdgivare i Norrbotten för stöld är en oförskämdhet som vittnar om ett synsätt som inte borde finnas hos ansvariga landstingsråd med mycket höga löner.

Vård ska vara skattefinansierad. Alla ska ha rätt till vård, alla ska ha rätt att välja vårdgivare, vård ska vara tillgänglig. Patienten ska vara i centrum. Den som behöver vård kan inte vänta. Att korta vårdköer och ge vård i tid är en av samhällets viktigaste uppgifter. I dag får var tredje patient vänta längre i köer än vad vårdgarantin anger. Köer kostar samhället och den enskilde både pengar och mänskligt lidande samt dessutom oro för närstående.

Jämställd vård är en demokratisk rättighet för patienter och anställd personal. Offentligt anställda kvinnor utgör låglönegrupper som enbart tjänar 80 till 90 procent av männens löner. Kvinnor måste kunna få välja mellan flera typer av jobb och arbetsgivare. Landstinget är ingen föredömlig arbetsgivare. Enbart de höga sjuktalen för anställd personal visar på detta.

I dag är det för mycket byråkrati inom vården. Läkarna använder för stor del av sin tid till skrivbordsarbete och sammanträden i stället för att operera och behandla. Man kan undra över varför en privat läkare behandlar 20 till 25 patienter om dagen medan landstingets läkare behandlar betydligt färre.

De båda Landstingsråden är ”stolta men inte nöjda” och vill att ”alla ska med” men anger inte var målen är. Verkligheten är ju interna bråk, avhopp och stor oenighet inför öppen ridå. En djup politisk sprickbildning visas upp mellan socialdemokraternas män och kvinnor som det tydligen är mycket svårt att lösa i landstingsledning. Det är ett demokratiproblem av stora mått.

Det är nu viktigt att bryta vänsterstyret i Landstinget. Norrbotten behöver inte ytterligare fyra år av politiskt vänsterkaos i Landstinget. Vårdalliansen har en genomarbetat Landstingsplan.

Anna-Karin Johansson (m)
Kandidat till Landstingsfullmäktige från Luleå
Ordförande för Moderatkvinnorna i Norrbotten

Bo Hultin (m)
Landstingspolitiker från Boden

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 15/9 2006.

Andra bloggar om: , , , , ,

Länk till intressant.se

Stoppa svenskt bistånd till Ryssland.

Visste Du att Sverige ger över 341 miljoner kronor per år i bistånd till Ryssland. För att ”främja den ryska demokratiska utvecklingen”. Sedan 1991. Nej jag tänkte väl det. Det är ju ingenting som vår socialdemokratiska regering lyfter fram med jättestora affischer i valrörelsen. Peter Eriksson (mp) och Lars Ohly (v) är också märkligt tysta om detta faktum. Detta enorma slöseri med skattebetalarna pengar bara måste stoppas och det omedelbart.

Sverige ger bistånd till befolkningen i fattiga länder med ca 1 % av vår bruttonationalprodukt (BNP). Det är ungefär 22 miljarder kronor per år till att ”förbättra levnadsvillkoren för fattiga människor” vilket är syftet med vårt svenska bistånd. Det tycker jag är rimligt och det tycker jag att vi har råd med.

SIDA administrerar 14 av de 22 miljarderna. Regeringen planerar nu att SIDA ska få det samlade ansvaret för hela det svenska biståndet till andra länder. Men då blir det ju ingen politisk analys, värdering eller granskning vart vårt svenska bistånd tar vägen någonstans.

Jag har inget emot att ryska turister i stora mängder besöker och shoppar i våra varuhus i Stockholm. Det är ju den grupp av besökare som lägger ut mest pengar på att handla i våra stora varuhus där. När jag för några veckor sedan besökte Stockholm kunde jag med egna ögon konstatera att den uppgiften verkar vara helt korrekt. Men inte verkade i alla fall den gruppen vara i särskilt stort behov av vårt svenska bistånd.

Rysk ekonomi har förbättrats dramatiskt under de senaste åren. Intäkterna från olja och gas gör att rysk ekonomi får enorma tillskott. Oljan har ju stigit från 20 dollar per fat till 75 dollar per fat bara under de senaste åren. Priset på gas har ökat lika mycket.

Jag har inte uppfattat att Rysslands president Putin har infört någon mer demokrati i Ryssland under sina senaste mandatperioder. Press, radio och TV kontrolleras allt mera strängt av den ryska staten. Det är otroligt naivt av Sveriges socialdemokratiska regering att tro att ett bistånd med 341 mkr/år skulle kunna förbättra demokratin i ett land med försvarsutgifter som ligger på en så astronomisk hög nivå.

Jag tror inte det behövs någon allmän folkomröstning för att omedelbart stoppa svenskt bistånd till Ryssland. Det borde räcka med att byta ut den socialdemokratiska regeringen i september.

Debattartikel publicerad i Norrbottens-Kuriren den 17/8 2006.

Andra bloggar om: , , , ,

Citera gärna det som skrivs här, men ange alltid källan.